Sociala rörelser i den demokratiska världen efter 1945
Kort om kursen
Kursen undersöker sociala rörelsers betydelse för politisk och socioekonomisk förändring i den demokratiska världen från andra världskrigets slut till slutet av 1900-talet. Du studerar hur sociala rörelser uppstår, utvecklas och förändras samt hur politiska, socioekonomiska och kulturella sammanhang påverkar deras möjligheter att mobilisera och få genomslag.
Om utbildningen
Sociala rörelser har spelat en central roll i politisk och socioekonomisk förändring genom att utmana normer, påverka politiska beslut och förändra etablerade institutioner. Efter andra världskriget fick sociala rörelser särskild betydelse när människor mobiliserade kring bland annat avkolonisering, fred, medborgerliga rättigheter och kvinnors rättigheter. I kursen studerar du hur sociala rörelser uppstår, utvecklas och upprätthålls, men också varför de försvagas eller splittras.
Med fokus på den demokratiska världen från andra världskrigets slut till slutet av 1900-talet behandlar kursen centrala teorier och metoder inom forskning om sociala rörelser. Du undersöker vilka materiella, symboliska och organisatoriska resurser som möjliggör kollektiv mobilisering och hur politiska, socioekonomiska och kulturella sammanhang påverkar rörelsers utveckling och genomslag.
Under kursen fördjupar du din förståelse av sociala rörelser och de historiska och socioekonomiska sammanhang som format dem. Du utvecklar din förmåga att tillämpa och kritiskt värdera teorier och analytiska begrepp, arbeta med olika typer av historiska källor och analysera hur sociala rörelser har påverkat samtida politik och samhälle. Du utvecklar även ditt historievetenskapliga skrivande. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier där aktivt deltagande förutsätts.
Behörigheter och urval
Behörighet
För antagning till kursen krävs kandidatexamen (eller motsvarande) i historia, sociologi, statsvetenskap, idéhistoria, ekonomisk historia eller motsvarande ämne.
Urval
Högskolepoäng, max 165 hp