Kursplan

Policyutvärdering

Policy Evaluation

Kurs
NEK307
Grundnivå
7,5 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
SA Samhällsvetenskapliga området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU2026/2614
Ikraftträdandedatum
2026-08-16
Beslutsdatum
2026-05-26
Gäller från termin
Vårterminen 2027
Beslutsfattare
Institutionen för nationalekonomi med statistik

Betygsskala

Sexgradig skala, bokstavsbetyg

Kursens moduler

Hållbarhetsdagen, Solutions, 0 högskolepoäng
Tentamen Policyutvärdering, 7,5 högskolepoäng

Inplacering

Kursen är en 7,5hp fördjupningskurs i nationalekonomi på grundnivå.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI), 2) Ekonomie kandidatprogram (S1EKA)

Huvudområde med fördjupning

ENNAA Nationalekonomi - G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs minst 45hp med godkänt resultat från både grund- och fortsättningsnivå i nationalekonomi, inklusive en kurs i ekonometri. Alternativt kan en 15hp kurs i statistik ersätta kravet på en kurs i ekonometri.

Innehåll

Det huvudsakliga syftet med denna kurs är att lära studenterna tillämpa sina samlade ekonomiska kunskaper på centrala frågeställningar inom ekonomiska och sociala problem. Genom dessa tillämpningar ska studenterna lära sig att använda avancerade metoder i tillämpad ekonomi.

En del av kursen fokuserar på Contingent Valuation metoden (CVM) och hur denna metod kan användas för att värdera individers preferenser. Huvudsyftet med denna del av kursen är att göra studenterna medvetna när det är lämpligt att använda CVM och hur resultat av en CVM studie analyseras ekonometriskt. Vi diskuterar också flera fördelar och nackdelar med denna metod genom att applicera dem på olika typer av offentliga varor. Dessutom kommer vi visa hur ”stated preference” metoderna kan användas som nyttosidan på en kostnads-nyttoanalys (Cost Benefit Analysis, CBA).

Kursens syfte är också att ge studenterna en bra förståelse av metodologiska svårigheter som kan uppstå i enkät- eller i registerdata vid utvärdering av olika sociala interventioner och policies. Kursen kommer främst att fokusera på metoderna "randomiserade experiment" och "differences-in-differences" metod för policyutvärdering. För varje metod diskuteras nödvändiga antaganden och datavillkoren. Vidare, tillämpligheten av varje metod diskuteras i samband med att man studerar empirisk evidens från arbetsmarknaden och från utbildnings- och hälsosektorn

Mål

Efter en godkänd kurs ska studenten kunna:

1. Förstå hur ekonomiska metoder kan användas för policyanalys. Studenten ska kunna identifiera relevanta tillvägagångssätt för att utvärdera en policy eller en intervention och bedöma styrkor och svagheter i sådana utvärderingar. Studenten ska också kunna analysera en policy eller en intervention med de senaste ekonometriska verktygen.

2. Ha en god förståelse för "stated preference"- metoder (såsom "contingent valuation method") och hur de kan användas för att mäta individers betalningsvilja för kollektiva varor som till exempel miljö- och kulturvaror. Dessutom skall studenten kunna genomföra en enklare kostnads-nyttoanalys.

3. Kunna redogöra hur olika policy interventioner (såsom utbildningsprogram, välfärd policies eller olika former av statliga interventioner) kan bli utvärderade med hjälp av olika utvärderingsmetoder (såsom randomiserat experiment eller "differences-in-differences-metod"). I synnerhet ska en student kunna visa och beskriva hur dessa metoder kan användas och vilka antagenden måste hålla för att det ska vara möjligt att utvärdera kausala och rigorösa förhållanden mellan olika policy interventioner och dess resultat.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Kursens innehåll presenteras främst vid föreläsningar, dataanalyser samt vid gruppövningar. En stor del av kunskapsinhämtningen på kursen sker genom eget arbete i form av inlämningsuppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationsformer

Samtliga lärandemål baseras på salsskrivning, ett flertal ekonometriska laborationer/dataanalyser och gruppupgifter.

I samband med skriftliga inlämningar kan kursansvarig eller lärare komma att hålla ett uppföljande muntligt samtal med studenten. Samtalet är ett bedömningsstöd för den skriftliga inlämningen. Syftet med samtalet är att säkerställa att uppgiftens lärandemål är uppfyllda och att texten, idéerna och/eller analysen är studentens eget arbete.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och VFU gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Betyg

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F).

Kursvärdering

Kursvärdering sker digitalt och anonymt via delkursens hemsida i anslutning till ett undervisningstillfälle. Studenterna kan även fylla i enkäten vid senare tillfälle.

Enkätmaterialet sammanställs och behandlas på kursnämnd, där resultatet från kursvärderingen och förslag på eventuella förbättringsåtgärder diskuteras. Resultatet av kursvärderingen anslås på kurshemsidan för respektive delkurs när kursvärderingen är avslutad.

Om en förändring av kursen görs baserat på kursvärderingen ska detta kommuniceras vid kursintroduktionen för de studenter som ska påbörja kursen vid nästa kurstillfälle.

Övriga föreskrifter

Begränsningar: Kursen får inte ingå i samma examen som delkursen
"Policyutvärdering, 7,5hp" som ingår i NEG200, NE0200, liksom HNE775.