Biologi, Masterprogram

Masterprogrammet i biologi är en utbildning på avancerad nivå som bygger på kandidatexamen om 180 hp. Programmet syftar till att ge fördjupade kunskaper inom biologi med särskilt fokus på profilområdena Evolutionär ekologi & beteendebiologi, Fysiolog & cellbiologi, Naturvårdsbiologi, Biodiversitet & systematik samt Marin ekologi. Ett centralt mål med utbildningen är att utveckla både studenternas vetenskapliga förhållningssätt och deras praktiska färdigheter inom för området tillämpliga metoder.

Biologer är experter på levande system - alltifrån arvsmassans och cellernas struktur och funktion till organismernas samspel med varandra och sin omgivning - och återfinns inom många olika arbetsområden. Masterprogrammet syftar till att förbereda studenterna för arbete inom ett brett fält av aktörer inom både den privata och offentliga sektorn, till exempel olika myndigheter och industrier likväl som större och mindre organisationer. Programmet ger även en god grund för fortsatta universitetsstudier på forskarutbildningsnivå.

Kandidatexamen (180 hp) inom biologi, miljövetenskap eller marina vetenskaper, inom vilken det ingår minst en genomgången för-djupningskurs i biologi. Engelska 6/Engelska nivå 2 eller motsvarande. Studerande med likvärdig utbildning kan efter prövning beredas tillträde till programmet.

Utbildningen leder till Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet Biologi (Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Biology).

För examen krävs 120 hp varav minst 90 hp ska vara på avancerad nivå (det vill säga högst 30 hp kan vara på grundläggande nivå). Vidare krävs att minst 75 hp är inom huvudämnet biologi, i dessa poäng måste ingå ett självständigt arbete (examensarbete) i biologi på avancerad nivå. Examensarbetet kan omfatta 60, 45 eller 30 hp.

Masterprogrammet i biologi omfattar kurser om sammanlagt 120 hp. Första året inleds med en gemensam obligatorisk kurs, därefter får studenterna välja fritt bland de fristående kurser som vi erbjuder. Under programmets andra år genomför man ett självständigt examensarbete inom ett relevant forskningsområde. Examensarbetet rekommenderas att sträcka sig över hela läsåret, det vill säga omfatta 60 hp, men man kan också välja att läsa ytterligare kurser om 15 eller 30 hp och göra ett kortare arbete (45 eller 30 hp).

Baserat på de kurser som vi erbjuder har vi identifierat fem profilområden. För varje profil finns en rekommenderad studiegång med förslag på vilka kurser man bör välja för att få fördjupning och progression inom ämnet. Profilerna är sammansatta för att stärka såväl den ämnesspecifika som den allmänna kompetensen som krävs av blivande biologer för att kunna arbeta med t.ex. forsknings- och utvecklingsarbete såväl utanför som inom högskolevärlden.

Den inledande obligatoriska kursen ska dels introducera studenterna i vetenskaplig metodik, dels ge dem en ingång till de olika profilområdena. I samband med kursen erbjuds samtliga studenter hjälp med att lägga upp en personlig studieplan för programmets två år.

Förutom rena faktakunskaper läggs stor vikt vid självständig analysförmåga och förmågan att i grupp utbyta idéer, information och kritik. Kurserna inom de olika profilerna är därför utformade så att de, förutom föreläsningar och individuella uppgifter, även innehåller olika typer av interaktiva moment, såsom praktiskt arbete i fält och på laboratorium, teoretiska modelleringsövningar, presentationer och diskussionsseminarier. Undervisningen bedrivs i nära kontakt med pågående forskning inom biologi, och flertalet lärare och handledare som undervisar på programmet är själva framgångsrika forskare med internationella samarbeten inom något av profilområdena.

Profilområden

Naturvårdsbiologi

Profilområdet naturvårdsbiologi syftar till att öka studenternas kunskap om hur biologiskt värdefulla naturtyper uppstår, varför de förändras och hur de bäst förvaltas. De rekommenderade kurserna ger dels en fördjupning i naturvårdsbiologisk förvaltning och förvaltningsproblem, inom såväl terrester, limnisk, marin som urban miljö. Dels ges möjlighet att fördjupa sig inom miljölagstiftning eller hur man ska förmedla kunskap inom naturvårdsområdet till andra. Alternativt kan man följa ett mer teoretiskt spår om man läser kursen i Bevarandebiologi och populationsgenetik, 15 hp.

Evolutionär ekologi & beteendebiologi

Inom profilområdet ligger fokus på att förstå de ekologiska orsakerna bakom urval och evolution, och konsekvenserna detta har för populationer, arter och ekosystem. En bra startpunkt är kursen Evolutionär ekologi, 15 hp, som ger studenten en bred och aktuell introduktion till evolution på mikro- och makronivå, inklusive matematiska och statistiska modeller inom flera därtill kopplade områden. Beroende på vilken kombination av kurser studenterna läser under återstoden av det första året kan de få en profil som antingen är mer inriktad mot evolutionär grundforskning eller mot en mer praktisk tillämpning alternativt kan man välja att fokusera sig mer mot beteendebiologi eller gränsområdet mot fysiologi (ekofysiologi).

Fysiologi & cellbiologi

Inom profilområdet kan man urskilja två huvudspår. Antingen kan man välja att inrikta sig mot humanfysiologi och gränsområdet mot medicin, eller ekofysiologi, det vill säga hur växter och djur fysiologiskt har anpassats till och svarar på olika omvärldsfaktorer. Inom ekofysiologispåret kan studenterna välja att fokusera på antingen växter eller djur, eller kombinera kurser inom båda områdena. Särskild tonvikt läggs vid hur organismernas fysiologi påverkas av globala miljöförändringar såsom till exempel höjd koldioxidhalt och temperatur. De fysiologiska kurserna kan med fördel kombineras med mer ekologisk inriktade kurser som till exempel Evolutionär ekologi, 15 hp.

Marin biologi

Den marinbiologiska profilen vänder sig till studenter som vill fördjupa sig i olika aspekter av marint liv. De rekommenderade kurserna inbegriper ekologi, fysiologi, naturvårdsbiologi och biodiversitet. Universitetet erbjuder dessutom ett brett utbud av kurser med marin koppling, inom närliggande ämnesområden som kan komplettera biologiutbildningen.

Biodiversitet & systematik

Profilområdet behandlar mångfalden av organismer som lever på vår planet och de evolutionära släktskapen mellan dem. De flesta av våra kurser inom området ingår i det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik (NABiS) men kan även läsas inom ramen för masterprogrammet i biologi vid Göteborgs universitet.

För examen krävs 120 hp varav minst 90 hp ska vara på avancerad nivå (det vill säga högst 30 hp kan vara på grundläggande nivå). Vidare krävs att minst 60 hp är inom huvudämnet biologi, i dessa poäng måste ingå ett självständigt arbete (examensarbete) i biologi på avancerad nivå omfattande minst 30 hp.

Generella mål för masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och 
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, 
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, 
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Studenter som antagits till programmet och genomgått programmets inledande kurs har, förutsatt att förkunskapskraven för respektive kurs är uppfyllda platsgaranti på programmet.