Naturvetenskapligt basår, Kemi

Kursen ges som förutbildning och kan ej ingå i en examen på högskolenivå.

Kursen läses inom Naturvetenskapligt basår, men kan också läsas som fristående kurs.

Kursen är en förutbildning och kan ej ingå i en examen på högskolenivå. Godkänd kurs ger behörighet motsvarande gymnasiekurserna Kemi nivå 1 och Kemi nivå 2

Kursen kan ingå i följande program: 1) Högskolans basår (Z1BAS) och 2) Naturvetenskapligt basår (Z1BAN)

Kursen avser att ge kunskaper inom ämnesområdet Kemi svarande mot de kunskaper som krävs i kemi för tillträde till universitetsstudier i matematisk-naturvetenskapliga utbildningsprogram.

Följande ämnen behandlas:

• Atomer och periodiska systemet
• Kemisk bindning
• Molbegreppet, kemiska beräkningar
• Aggregationsformerna. Lösningar, gaser och deras kinetik
• Kemisk jämvikt
• Syrabasreaktioner
• Redoxreaktioner
• Galvaniska celler. Elektrokemi
• Energi, termokemi
• Organiska föreningar och deras reaktioner
• Biomolekyler, nukleinsyror, proteiner
• Ämnesomsättning
• Kemisk analys
• Metaller och deras föreningar
• Miljökemi, kemi och hållbar utveckling
• Materialkemi

Föreläsningarna komplementeras av laboratorieövningar.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• beskriva det periodiska systemets uppbyggnad
• förklara skillnaden mellan ett fast, flytande och gasformigt ämne
• förklara skillnaden mellan ett grundämne, ett rent ämne och en blandning
• förklara bakgrunden till icke-polär och polär kovalent bindning, jonbindning, vätebindning och van-der-Waals-bindning
• förklara innebörden av begreppet jämvikt, Guldberg-Waages lag och Le-Chatelier-principen,
• förklara i termodynamiska termer vad som gör en kemisk reaktion möjlig
• förklara hur koncentration och temperatur påverkar en reaktions hastighet
• förklara syra-bas-konceptet enligt Brønsted-Lowry, pH-skalan och syra- och baskonstanter
• förklara redoxreaktioner som elektronöverföringar och konceptet för oxidationstal
• beskriva uppbyggnaden av galvaniska och elektrolytiska celler
• beskriva de vanligaste klasserna av organiska molekyler, deras egenskaper och viktigaste reaktioner,
• beskriva vilka byggstenar som ingår i proteiner, kolhydrater, nukleotider och lipider
• beskriva vilken funktion proteiner, kolhydrater, nukleotider och lipider har i kroppen
• beskriva de metaboliska processerna glykolysen, betaoxidationen, citronsyracykeln och cellandningen och översiktligt beskriva vad som sker vid dessa
• beskriva försurning av miljön och någon annan miljökemisk process
• beskriva viktiga kemiska analysmetoder, deras grundprinciper och tillämpningsområden
• beskriva några viktiga typer av material, deras klassificering och egenskaper
• beskriva riksdagens arbete med miljömål och några av miljömalen som har nära anknytning till kemi
• beskriva konceptet grön kemi och några av kemins möjliga bidrag till en hållbar utveckling

Färdigheter och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• ställa upp balanserade reaktionsformler och använda dessa för kvantitativa beräkningar
• avgöra vilken bindningstyp som föreligger i en förening
• diskutera hur en jämviktsreaktion bör genomföras för att maximera utbytet och beräkna jämviktsläget för enklare fall
• beräkna pH-värdet för sura eller basiska lösningar
• diskutera förloppet av elektrokemiska reaktioner och beräkna en galvanisk cells emk med hjälp av spänningsserien
• namnge ett antal enklare oorganiska och organiska föreningar
• identifiera funktionella grupper i organiska föreningar och redovisa deras inflytande på föreningens egenskaper
• beskriva mekanismen för några viktiga organiska reaktioner
• genomföra beräkningar av ett provs halt för viktiga titreringsmetoder/syrabastitrering, redoxtitrering, komplexometrisk titrering) och andra
  analysmetoder (spektrofotometri)
• genomföra enkla laborationer efter specifika instruktioner
• redovisa resultat i skriftlig form

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt bedöma om resultaten av en beräkning är rimliga
• tolka experimentella resultat från en laboration
• diskutera inverkan av kemiska processer och kemisk tillverkning på miljö och samhället samt möjligheter att uppnå hållbarheten i kemisk produktion

Delkurs 1 och 2: Undervisningen omfattar föreläsningar och räkneövningar. Utvalda föreläsningar kan vara förinspelade. Inslag av studentaktivt lärande, som smågruppsdiskussioner, kan förekomma.

Delkurs 3: Undervisningen sker i form av laborationer.

Delkurs 1 och 2: Kunskapskontroll sker genom skriftlig tentamina.

Delkurs 3: Bedömningen avser närvaro och aktivt deltagande vid laborationerna.

För student som ej blivit godkänd vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Delkurs 1 och 2: För betyget Godkänt (G) krävs minst 50 %, för betyget Väl godkänt (VG) minst 75 % av den maximala poängsumman i tentamen.

Delkurs 3: För betyget Godkänt (G) krävs närvaro och aktivt medarbete vid samtliga laborationer.

Slutbetyg: För betyget Godkänt (G) på hel kurs krävs godkända resultat på samtliga delkurser. För betyget Väl godkänt (VG) på hel kurs krävs, förutom godkända resultat på samtliga delkurser, en total poängsumma av minst 75 % av det maximala poängtalet i de skriftliga tentamina i delkurs 1 och 2.

Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen ges som huvudregel på svenska. Dock kan enstaka moment ges på engelska när omständigheterna påkallar detta.

Kursen ersätter kurs NBAK20 vars kursplan fastställdes ursprungligen 2007-05-30 att gälla från 2007-09-01 då NBAK20 i sin tur ersatte NBAK10. För NBAK20 finns kursplanens senaste version, fastställd 2015-01-15 att gälla från samma datum.