Anatomi och fysiologi

Kursen ingår i biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp, och ges under termin 1. Kursen kan ingå i följande program: 1) Biomedicinska analytikerprogrammet (M1BMA)

Anatomi och cellbiologi: struktur, funktion, celler, cellcykel, transkription och translation, vävnader, skelett, muskler, rörelseapparat.
Endokrina organ: uppbyggnad, ämnesomsättning, metabolismen, hormoner, reproduktion, graviditet, förlossning, amning.
Neurofysiologi: Struktur, funktion, centrala och perifera nervsystemet, nervcellen, synaptisk transmission, smärta, sinnesreceptorer, sensoriska organ (lukt, smak, syn,
hörsel), impulsledning och reflexer.
Cirkulationskontroll och det autonoma nervsystemet: hjärta, kärl, sympatikus, parasympatikus, receptorer, signalsubstanser, retledningssystem, EKG, ultraljud, hjärta/kärl.
Digestion och absorptionsorganen: struktur, funktion, kolhydrater, fetter, proteiner, hormonell reglering.
Njure: vätske och saltbalans, nefron, blodtryck, blodflöde.
Lungor: anatomi, respiration, gaser, spirometri, KOL, astma.
Inflammation: immunsystemet.
Integrerad fysiologi och patofysiologi: mekanismer, diagnostisk, undersökningsmetodik.
Hälsa: motion, miljö.
Hållbar utveckling: mänskliga rättigheter.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• ange cellens grundläggande beståndsdelar och funktion,
• namnge centrala metabola vägar,
• förklara hur energi och biomolekyler omformas i cellen,
• förklara metabola tillstånd
• beskriva hur ett lipoprotein är uppbyggt och förklara dess ursprung och funktion,
• beskriva grundläggande hormonella regleringar av ämnesomsättning,
• beskriva könsorganens anatomi och funktion,
• beskriva de olika könshormonernas funktioner,
• ge exempel på endokrina körtlar,
• förklara positiv och negativ feedbackmekanism,
• beskriva matspjälkningsprocessen,
• beskriva njurens kontroll av kroppens vätske- och saltbalans,
• förklara nefronets reglering av blodtryck och blodflöde,
• beskriva nervcellernas samarbete,
• ge exempel på olika transmittorsubstanser och deras receptorer,
• beskriva hur hjärnan tar emot information,
• beskriva hjärtats anatomi och funktion,
• beskriva vad begreppet cirkulationskontroll innefattar,
• sammanfatta lungornas anatomi och andningsmekanismer,
• förklara respirationsgasernas transportvägar,
• förklara skillnaderna mellan KOL och astma,
• beskriva immunsystemets uppbyggnad och förklara dess funktioner,
• sammanfatta betydelsen av motion för fysisk och psykisk hälsa,
• kortfattat förklara innebörden av begreppet mänsklig rättighet.

Färdigheter och förmåga
• peka ut och namnge kroppens organ, skelettmuskulatur och rörelseapparat på svenska, engelska och latin, samt ange deras lägestermer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• resonera kring sambandet mellan livsvillkor och utveckling av sjukdomar såsom diabetes, fetma och kardiovaskulär sjukdom,
• relatera hållbar utveckling till mänskliga rättigheter och rättvisefrågor,
• illustrera hur sociala villkor och mänskliga rättvisefrågor påverkar ohälsotalet,
• reflektera över det bemötande och den behandling en person får ur ett människorätts-perspektiv med hjälp av begreppen tillgång, tillgänglighet, godtagbarhet och kvalitet (availability, accessibility, acceptability, quality).

Föreläsningar, studentaktiverande undervisning på kliniskt träningscenter, seminarier och workshop.
Undervisningsspråk: engelska och svenska

Kursen examineras genom 2 individuella skriftliga salstentamina och 5 obligatoriska moment i form av:

1. Studentaktiverande undervisning på KTC i grupp: skelettmuskler
& rörelseapparat
2. Närvaro och webbtest under IPL dagen för mänskliga rättigheter
3. Ultraljudsdemonstration, Mölndals sjukhus
4. Grupparbete: Patofysiologi THM, muntlig redovisning
5. Grupparbete: Organsystem på KTC, muntlig redovisning
Frånvaro från ett obligatoriskt moment, eller underkänd (U), innebär en alternativ uppgift enligt anvisningar från kursansvarig lärare.

• Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
• Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
• Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
• Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För att få betyget Väl godkänd (VG) på hel kurs krävs att studenten har VG på på de två skriftliga examinationerna och G på samtliga obligatoriska moment.
För betyget Godkänd (G) på hel kurs krävs G på kursens två skriftliga examinationer och på samtliga obligatoriska moment.

Kursvärdering sker genom en skriftlig enkät på studenternas lärplattform, samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på studenternas lärplattform, samt redovisas i samband med ny kursomgång.