Masterprogrammet i Kriminologi

Masterprogrammet i kriminologi är en generell utbildning som ger samhällsvetenskaplig kompetens att arbeta med utredningar, utvärderingar, analyser, säkerhetsarbete och planering inom myndigheter och offentlig förvaltning. Du tränar dig att förstå hur kriminologisk kunskap kan komma till praktisk användning till exempel genom arbete med brottsförebyggande verksamhet inom såväl privat näringsliv, ideellt föreningsarbete, inom organisationer eller på uppdrag av kommuner. Programmet förbereder också för studier på forskarutbildningsnivå i kriminologi eller sociologi.

Behörig att antas till masterprogrammet i kriminologi är den som har uppnått fordringarna för kandidatexamen och har godkända kurser om minst 60 hp i ett samhälls- eller beteendevetenskapligt ämne, eller motsvarande, inklusive godkänd kurs i samhällsvetenskaplig metod om minst 15 hp. Behörig att antas till programmet är även den som har uppnått fordringarna för socionomexamen, lärarexamen (minst 180 hp) eller juristexamen, och har godkänd kurs i samhällsvetenskaplig metod om minst 15 hp.

Utöver tidigare högskolestudier krävs dessutom Svenska B/Svenska 3/Svenska nivå 3 och Engelska B /Engelska 6/Engelska nivå 2, eller motsvarande.

Utbildningen leder till Filosofie masterexamen med huvudområdet Kriminologi (Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Criminology).

Möjlighet finns att göra etappavgång till filosofie magisterexamen med huvudområdet kriminologi (Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Criminology).

Programmets profil

Programmet strävar efter att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att få fördjupade kunskaper om sambanden mellan hur och varför lagar och andra regler uppkommer, hur och varför olika former av sociala överenskommelser bryts och människor därigenom begår och utsätts för brott, samt hur, varför och med vilka effekter samhället preventivt och reaktivt vidtar olika åtgärder i syfte att hindra brottslighetens uppkomst och skadeverkningar.

Att lära sig integrera kunskap om hur brottsdeltagande, utsatthet för brott och åtgärdsarbete hänger samman och skapa en god förståelse av hur sammansmältningen av individuella livsöden, lokala livsvillkor och globala skeenden fungerar är centrala inslag i programmet. Studenten tränas vidare i att förstå hur kriminologisk kunskap kan komma till praktisk användning i yrkesmässig verksamhet inom såväl offentlig förvaltning och privat näringsliv som i ideellt föreningsarbete och civilsamhället. Stort värde sätts på förmågan att kunna anlägga olika perspektiv på kriminologiskt relevanta problem och kunna utforska dessa med varierande metoder.

Programmet behandlar brott och åtgärder i bred bemärkelse och behandlar även drogmissbruk, social utslagning, konflikter och ohälsa. Stor vikt läggs vid att analysera hur brottslighet och angränsande sociala missförhållanden skildras och kategoriseras samt hur olika organisationer och grupper agerar i syfte att uppnå och vidmakthålla konforma handlingsmönster och social sammanhållning.

Pedagogisk grundsyn

Undervisningen på programmet bygger på studenternas förmåga till självständig kunskapsutveckling och förmåga att samla in, bearbeta och värdera information. Undervisningen syftar till att studenterna utvecklar dessa förmågor genom ett aktivt deltagande i och ansvarstagande för både sin egen och andra studenters kunskapsutveckling. Undervisningen präglas vidare av ambitionen att med hjälp av varierande och studentaktiva undervisnings- och examinationsformer, som har direkt bäring för konkreta arbetsuppgifter efter avslutade studier, utveckla självständighet, ansvarstagande och förbereda för arbete i olika sammanhang.

Inom programmet läses samtliga 120 högskolepoäng som kurser på avancerad nivå, varav 30 högskolepoäng utgörs av kärnkurser, 30 högskolepoäng av fördjupningskurser, 30 högskolepoäng metodkurser, samt 30 högskolepoäng examensarbete. Kurserna behandlar aktuella forskningsresultat, senare års begrepps- och teoriutveckling, forskningsmetoder inom det kriminologiska ämnesområdet, samt praktisk användning av kriminologisk kunskap. Fem av de sju kurserna har en särskild kriminologisk inriktning medan de resterande två kurserna är metodkurser.

För tillträde till efterföljande kurser i programmet gäller de regler som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna.

Programmet består av obligatoriska kurser enligt följande:

Termin 1
KR2103, Kartläggning av brott och otrygghet – omfattning, struktur och förändring, 15 hp, kärnkurs
KR2201, Aktuell kriminologisk teoribildning, 15 hp, fördjupningskurs

Termin 2
KR2202, Åtgärder mot brott – teoretiska och praktiska perspektiv, 15 hp, fördjupningskurs
KR2104, Organisering och samverkan på det rättsliga fältet, 15 hp, kärnkurs

Termin 3
SC2310 Forskningsmetodik och kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap 15 hp, metodkurs
SC2320, Tillämpade statistiska och digitala metoder, 15 hp, metodkurs

Termin 4
KR2500, Examensarbete för master i kriminologi, 30 hp, självständigt arbete

Nationella mål för examen återfinns i Högskoleförordningen bilaga 2.

Lokala mål 

Kunskap och förståelse

• visa bred metodkunskap inom kriminologisk såväl som annan samhällsvetenskaplig forskning, inbegripet både kvalitativ och kvantitativ metod.

• Programmet har svenska som huvudspråk. Engelskspråkiga kurser och undervisningsinslag förekommer.
• I förekommande fall kan del av undervisningen ske på annan ort, t ex i de fall student i överenskommelse med kursansvarig och handledare väljer att skriva sitt examensarbete på annan ort i Sverige eller utomlands.
• Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Student som i föreskriven takt följer programmet har generell platsgaranti till samtliga i utbildningsplanen angivna obligatoriska kurser, under förutsättning att studenten i fråga är behörig till respektive kurs.