Striden om världsordningen

Kursen är en fördjupningskurs på avancerad nivå och kan läsas som fristående kurs.
Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogrammet in Globala studier (S2GST)

För tillträde till kursen krävs 20 hp avklarade kurser på avancerad nivå inom området globala studier, samhällsvetenskap eller motsvarande.

Denna kurs granskar kritiskt den pågående striden om världsordningen. Medan många forskare och beslutsfattare i väst ofta försöker "försvara" den så kallade liberala internationella ordningen (LIO; även känd som regelbaserad internationell ordning), ifrågasätter denna kurs hegemoniska tolkningar av världsordningen, utforskar viktiga alternativ och analyserar olika ordningsskapande praktiker.

För att kunna hantera begrepp som världsordning och oordning, liksom ifrågasättande och ordningsskapande praktiker, krävs en stark teoretisk grund. Kursen förutsätter därför att studenterna engagerar sig djupt i konkurrerande teoretiska perspektiv på världsordningen och dess ifrågasättande.

Istället för de eurocentriska fördomar som genomsyrar mycket av debatten om världsordningen, omfattar kursen teoretisk pluralism och mångfald. Genom att noggrant arbeta med fall, modeller eller problem som rör global ordning kan studenterna tillämpa och utvärdera teorier och teoretiska antaganden inom en rad olika områden och regioner.

Världsordningar formas av politisk dynamik och manifesterar sig i olika former i olika globala kontexter. Dessa ordningar utvecklas, smälter samman, integreras eller förkastar alternativa modeller som utmanar rådande strukturer och normer. Sådana utmaningar kan uppstå till följd av geopolitiska konflikter och rivaliteter, framväxande eller revisionistiska stater, desillusionerade och misstrogna väljare, snabba tekniska förändringar, rentierkapitalism eller interna motsättningar och störande effekter som är inneboende i själva den hegemoniska ordningen.

Efter avslutad kurs kommer studenten att kunna:

Kunskap och förståelse

• Identifiera och redogöra för teorier och perspektiv som är centrala i akademiska och offentliga debatter om ifrågasättandet av världsordningar.
• Identifiera nyckelaktörer, institutioner och problem som kännetecknar utvecklingen och konsolideringen av världsordningar förr och nu.

Färdigheter och förmågor

• Tillämpa teorier för att förstå, förklara och analysera uppkomsten, bortfallet och ifrågasättandet av världsordningar.
• Analysera dynamik, utmaningar och effekter av olika modeller för världsordningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt utvärdera styrkor och svagheter i teorier och perspektiv på världsordningar och deras konsekvenser.
• Bedöma uppkomsten, bortfallet och ifrågasättandet av världsordningar.

De huvudsakliga undervisningsformerna på kursen är föreläsningar, seminarier och grupparbeten.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationen kommer att genomföras genom en individuell slutexamination och ett obligatoriskt grupparbete. Grupparbetet är utformat för att engagera studenterna i befintliga teoretiska perspektiv för att fördjupa deras förståelse av världens (o)ordning.

• Obligatoriskt grupparbete (2,5 hp). Bedömningen baseras på både muntliga och skriftliga presentationer. Frånvaro från grupparbete kompletteras med en omfattande individuell skrivuppgift.
• En individuell, skriftlig sluttentamen, inklusive en muntlig presentation (5 hp). 

Eventuella restriktioner avseende användning av generativa AI (genAI)-applikationer anges på kursens Canvas-sida (eller motsvarande). Studenterna är skyldiga att informera sig om de regler som gäller för skriftliga inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betygsskalan består av: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

• För sluttentamen (5 hp) tillämpas en tregradig betygsskala U/G/VG.
• För grupparbetet (2,5 hp) tillämpas en tvågradig betygsskala U/G. 

För att erhålla betyget Godkänd (G) på hela kursen krävs Godkänd (G) på samtliga obligatoriska inlämningsuppgifter.

För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) krävs betyget Väl godkänd (VG) på sluttentamen och betyget Väl godkänd (G) på grupparbetet.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.