Fattigdom, försörjning och boende

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng. Kursen ges även som en fristående kurs.

Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen omfattande 90 högskolepoäng.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande har godkänt resultat från kurser SQ4111 Socialt arbete, 30 hp, SQ4122 Juridik för det sociala arbetet, 15 hp och SQ4131 Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, 15 hp, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet eller har motsvarande kunskaper genom godkända studier om minst 60 hp inom närliggande område samt relevant yrkeserfarenhet.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått kursen KSO001 Socialt arbete och välfärdspolitik för kompletterande socionomutbildning, 10 hp, enligt utbildningsplan för kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen, med godkänt resultat.

Kursen är en av tre kurser inom profilområdet social exkludering. Kursen fokuserar på hållbarhet inom ämnesområdena fattigdom, försörjning och boende utifrån följande teman:

• teoretiska perspektiv på normalitet, avvikelse, exkludering och kontroll

• teorier om fattigdom, om hur fattigdom mäts, föreställningar om fattigdomens olika dimensioner och samband med samhällsutvecklingen, samt teorier om boende, hemlöshet och boendemiljöns betydelse för människors vardagsliv

• betydelsen av maktdimensionerna klass, etnicitet och kön/genus för förståelsen av fattigdom och boendemiljöns utformning på individ-, grupp- och strukturell nivå

• olika vägar in i och ut ur fattigdom och hemlöshet

• konsekvenser av fattigdom, segregation och hemlöshet i ett livsloppsperspektiv varvid särskilt uppmärksammas barns situation, sociala relationer, våld i nära relationer, arbete, samt psykisk och fysisk hälsa

• samhällets insatser för att förebygga och lindra fattigdom, segregation och hemlöshet, de metoder som används i socialt arbete samt aktuell forskning rörande dessa områden

• professionellt förhållningssätt, organisatoriska, juridiska och normativa aspekter på det sociala arbetet med fattigdoms- och boendeproblematik samt yrkesrollen i ett myndighetsutövande perspektiv

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva och förklara fattigdom, hemlöshet och boendevillkor ur internationellt, nationellt, regionalt och samhällspolitiskt perspektiv med särskilt beaktande av maktdimensionerna klass, etnicitet och kön/genus

• redogöra för aktuell forskning avseende fattigdom, hemlöshet och boende med relevans för socialt arbete

• redogöra för samhällets insatser och metoder i socialt arbete avseende försörjning och boende samt problematisera de organisatoriska och juridiska aspekter som omgärdar dessa områden

• förklara olika vägar in i och ut ur fattigdom och hemlöshet

• kunna relatera ovanstående lärandemål till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet

Färdigheter och förmåga

• granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelse av fattigdom och hemlöshet. Utifrån genomförd granskning redogöra för möjliga konsekvenser på individ-, grupp- och strukturell nivå samt för handlingsstrategier i socialt arbete

• genomföra utredning och dokumentation i socialt arbete inom området • tillämpa barnperspektiv i socialt arbete inom området

• kunna tillämpa ett hållbarhetsperspektiv på fattigdom, försörjning och boende

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• reflektera över och värdera aktuell forskning inom området med relevans för socialt arbete

• problematisera och ta ställning till etiskt och professionellt förhållningssätt i socialt arbete med fattigdom och boendeproblematik med särskilt beaktande av ett klient/brukarperspektiv.

• reflektera över egna och samhälleliga attityder, värderingar och förhållningssätt till fattigdom och boende

• reflektera över och värdera frågor om fattigdom, försörjning och boende i ett hållbarhetsperspektiv

Undervisningen sker framförallt i form av föreläsningar, grupparbeten, handledning av grupparbeten och seminarier. Ett aktivt deltagande i den mindre arbetsgruppens förberedelser och skriftliga och muntliga presentationer och kommentatorskap av andra studenters och arbetsgruppers arbeten vid seminarierna är obligatoriskt.

Undervisningsspråk: svenska 
Föreläsningar och litteratur på engelska kan förekomma.

Kursen examineras genom:

1) en individuell muntlig examination

2) projektarbete(utredning) i grupper om 2-3 deltagare.

För godkänt på kursen krävs dessutom närvaro och aktivt deltagande vid examinerande övningar och seminarier. Vid frånvaro eller icke aktivt deltagande krävs igentagningsuppgift. Vid frånvaro från mer än två av dessa övningar och seminarier är igentagning inte tillräckligt utan momentet får göras om vid nästa kurstillfälle.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenterna erbjudas två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Den individuella muntliga tentamen bedöms med VG, G och U. Projektarbetet bedöms med VG, G och U.

För Godkänd (G) krävs att alla examinationsuppgifter är uppfyllda och godkända.

För Väl Godkänd (VG) krävs dessutom att studenten har VG på minst ett av de examinerande momenten och att dessa sammantagna bedöms som Väl Godkänd.

Kursvärdering sker fortlöpande under kursen genom en dialog med studenterna, vid ett obligatoriskt arbetsplatsmöte samt genom ett särskilt kursutvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.