Kursplan

Arbetsmarknad i ett nationellt och internationellt perspektiv

Labour Markets in a National and International Perspective

Kurs
XX5020
Grundnivå
15 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
SA Samhällsvetenskapliga området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2025/3861
Ikraftträdandedatum
2026-01-19
Beslutsdatum
2025-11-13
Gäller från termin
Vårterminen 2026
Beslutsfattare
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Individuella skriftliga inlämningsuppgifter, 5
Salstentamen, 5
Fördjupningsarbete i grupp, 5

Inplacering

Kursen ges inom Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad, men kan också läsas som fristående kurs. Kursen är en grundkurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Arbetsvetarprogrammet-programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad (S1ARB) och 2) Europaprogrammet (S1EUR)

Huvudområde med fördjupning

SNARB Arbetsvetenskap - G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
SNAKE Arbetsvetenskap med inriktning mot konfliktlösning - G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Behörighet

Grundläggande behörighet.

Innehåll

Syftet med kursen är att förmedla grundläggande kunskaper om det svenska arbetsmarknadssystemets utveckling och kännetecken i internationell och global belysning. Kursen inleds med att beskriva den historiska utvecklingen och den nutida utformningen av det svenska arbetsmarknadssystemet, såsom utvecklingen av ”den svenska modellen” och arbetslinjen som politisk princip och deras transformationer under senare decennier. Jämförelser görs senare i kursen med utvecklingen och utformningen av arbetsmarknadssystemen i ett flertal länder i skilda världsdelar. I kursen behandlas även grundläggande kunskaper i svensk arbetsrätt och samhällsekonomiska teorier och deras inverkan på utvecklingen av arbetsmarknadspolitik och arbetslivets utformning. Det senare avser diskussioner kring relationen mellan samhällsekonomisk teori, ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik. Dessutom behandlas globalisering som mångdimensionellt fenomen, med fokus på hur ekonomins globalisering ändrar förutsättningar för arbetsmarknad och arbetsliv, såväl nationellt som internationellt.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • beskriva och förklara den historiska utvecklingen och den nutida utformningen av det svenska arbetsmarknadssystemet
  • beskriva utvecklingen och utformningen av arbetsmarknadssystemen i ett flertal länder i skilda världsdelar
  • beskriva och förstå grundläggande samhällsekonomiska teorier och dess effekter för arbetsmarknadspolitik och arbetslivets utformning
  • beskriva grundläggande drag i svensk arbetsrätt och sätta denna i en internationell kontext
  • beskriva globalisering som mångdimensionellt fenomen, med fokus på centrala processer av arbetslivets globalisering

Färdigheter och förmåga

  • diskutera och kontrastera det svenska arbetsmarknadssystemet i relation till utvecklingen i ett flertal länder i skilda världsdelar
  • diskutera och reflektera över relationen mellan samhällsekonomisk teori och utformningen av arbetsmarknadspolitik under olika historiska epoker

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • urskilja, bedöma och värdera utvecklingstendenser i arbetsmarknadssystem nationellt och internationellt i förhållande till förändringar i ekonomisk politik och globaliseringsprocesser

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Undervisningsspråk: svenska.
Undervisning på engelska kan förekomma.

Examinationsformer

Examination sker i form av individuella skriftliga inlämningsuppgifter (5 hp), en salstentamen (5 hp), och genomförande av ett muntligt och skriftligt fördjupningsarbete i grupp (5 hp). Det är krav på fysisk närvaro och aktivt deltagande vid kursens obligatoriska moment då dessa är av sådan karaktär att innehållet inte går att tillgodogöra sig på annat sätt. Frånvaro vid sådant obligatoriskt moment kan komma att ersättas med alternativ uppgift.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Student är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Skriftliga inlämningsuppgifter och fördjupningsarbete i grupp bedöms med betygen Godkänd respektive Underkänd. Salstentamen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. För att erhålla slutbetyget Godkänd på kursen krävs betyget Godkänd på samtliga examinationer och obligatoriska moment. För Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på salstentamen samt Godkänd på övriga examinationer och obligatoriska moment.

Kursvärdering

Kursen värderas i sin helhet vid kursslut genom att studenten skriftligen får fylla i en förtryckt enkät kring frågor såsom, kursadministration, undervisning, kurslitteratur, egen studieinsats samt förslag på förändringar. Även muntlig kursvärdering där kursansvariga lärare deltar, görs i samband med kursslut. Kvalitetsbrister behandlas löpande under kursperioden, samt på sikt i det att de tas upp av kursansvarig till diskussion och utvärdering inför kommande läsår. En sammanfattning av den skriftliga kursvärderingen återrapporteras till studenterna via universitetets lärplattform.