Missbruk och beroende

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet (S1SOP) omfattande 210 högskolepoäng.

Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen (S1KSO) omfattande 90 högskolepoäng.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande har godkänt resultat från kurser SQ4111 Socialt arbete, 30 hp, SQ4122 Juridik för det sociala arbetet, 15 hp och SQ4131 Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, 15 hp, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet eller har motsvarande kunskaper genom godkända studier om minst 60 hp inom närliggande område samt relevant yrkeserfarenhet.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått kursen KSO001 Socialt arbete och välfärdspolitik för kompletterande socionomutbildning, 10 hp, enligt utbildningsplan för kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen, med godkänt resultat.

Kursen är en av tre kurser inom profilområdet social exkludering. Kunskapsområdet missbruk och beroende är tvärvetenskapligt till sin karaktär och kursen integrerar kunskaper från olika områden, med socialt arbete (i teori och praktik) som samlande tema.

I kursen ges kunskaper om alkohol- och narkotikaanvändning, både i ett svenskt och internationellt sammanhang. Kursens innehåll struktureras utifrån tre tematiska block: politik, policy och värderingar, praktik och interventioner, samt brukar- och anhörigperspektiv.

Kursen avser att stimulera utvecklingen av ett reflekterande, professionellt förhållningssätt. Särskild vikt läggs vid att fördjupa kursdeltagarnas förmåga till etiskt grundade ställningstaganden i professionellt socialt arbete på missbruks- och beroendefältet.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva politik, policy, och juridik inom alkohol- och narkotikaområdet samt hur vissa beteenden kommit att etableras som sociala problem
• redogöra för metoder och interventionsideologier samt prevention i socialt arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem, samt problematisera de organisatoriska och juridiska aspekter som omgärdar området
• diskutera alkohol- och narkotikaproblem ur ett brukar- och anhörigperspektiv
• redogöra för och diskutera livsvillkor för personer med alkohol- och narkotikaproblem på individ-, grupp- och strukturell nivå, med särskilt beaktande av maktdimensioner som klass, kön/genus och ålder

Färdigheter och förmåga

• självständigt urskilja och kritiskt granska olika teoretiska förklaringsmodeller för uppkomst, vidmakthållande och exitprocesser vid alkohol- och narkotikaproblem, samt redogöra för möjliga konsekvenser av olika perspektiv för det praktiska sociala arbetet
• förbereda, genomföra och kritiskt reflektera över utredning och utredningsprocessen i socialt arbete inom området missbruk och beroende
• tillämpa ett brukar-, barn- och anhörigperspektiv inom området missbruk och beroende

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska och självständigt värdera aktuell forskning med relevans för socialt arbete inom området missbruk och beroende
• urskilja och problematisera egna och samhälleliga attityder, värderingar och förhållningssätt i relation till alkohol- och narkotikaproblem
• problematisera och ta ställning till etiska aspekter och professionellt förhållningssätt i socialt arbete med personer med alkohol- och narkotikaproblem

Tillämpade former för undervisning är föreläsningar, seminarier, fältförlagda aktiviteter, ett grupparbete och grupphandledning.

Studiebesök, gästföreläsningar och brukarmedverkan syftar till att underlätta kopplingen mellan teoretiska studier och tillämpningen i praktiskt socialt arbete inom missbruks- och beroendefältet. Syftet med seminarierna är att skapa utrymme för att teorier och begrepp diskuteras i mindre grupper för gemensam bearbetning och tillämpning. Grupparbetet syftar dels till att stimulera och träna samarbete, kommunikationsfärdigheter och gemensam problemlösning, dels till färdighetsträning och tillämpning av teorier, begrepp och modeller.

Undervisningsspråk: svenska
Föreläsningar och litteratur på engelska kan förekomma. 

Kursens lärandemål examineras genom:

1. Ett projektarbete som skrivs i grupper om 2–3 studenter. Projektarbetet presenteras muntligt vid ett seminarium där studenterna granskar och diskuterar en annan grupps arbete. 
2. En individuell skriftlig tentamen. 

Vid frånvaro från examinerande moment krävs skriftlig igentagningsuppgift. Vid frånvaro från fler än tre moment är igentagning inte tillräcklig utan momentet får göras om vid nästa kurstillfälle.

Om den individuella skriftliga tentamen ges omdömet Underkänd (U) men bedöms ligga nära gränsen för Godkänd (G) kan komplettering medges. Kompletterad uppgift bedöms enligt bedömningsskalan U–G. Vid underkänd komplettering eller om komplettering inte lämnas in inom utsatt tid hänvisas studenten till nästkommande examinationstillfälle.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenterna erbjudas två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Det skriftliga projektarbetet och den muntliga presentationen av detsamma bedöms med Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Den individuella tentamen bedöms med Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För väl godkänd (VG) krävs bedömningen VG på den individuella skriftliga tentamen och G på övriga moment. För godkänt på kursen krävs dessutom närvaro och aktivt deltagande vid sex examinerande moment. Dessa moment bedöms individuellt med Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Kursvärdering sker fortlöpande under kursen genom en dialog med studenterna samt genom ett särskilt kursutvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.