Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till intellektuell funktionsnedsättning

Obligatorisk litteratur 
Adelmann, K. (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Studentlitteratur. (250 s.)

Ainsworth, M.K., Evmenova, A.S., Behrmann, M., & Jerome, M. (2016). Teaching phonics to groups of middle school students with autism, intellectual disabilities and complex communication needs. Research in Developmental Disabilities, 56, 165-176. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2016.06.001 (12 s.)

Aspeflo, U., & Almsenius, E. (2019). I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo & Klamas. (197 s.)

Barlott, T., Aplin, T., Catchpole, E., Kranz, R., Le Goullon, D., Toivanen, A., & Hutchens, S. (2020). Connectedness and ICT: Opening the door to possibilities for people with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities, 24(4), 503-521. (19 s.) https://doi.org/10.1177/1744629519831566

Bjørndal, C.R.P. (2017). Konstruktiva stödsamtal: perspektiv och redskap vid handledning, rådgivning, mentorskap och coachning. Liber. (del 1, s 11-124; 114 sid.)

Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat (2 uppl.). Liber. (192 s.)

Bunning, K., Smith, C., Kennedy, P., & Greenham, C. (2013). Examination of the communication interface between students with severe to profound and multiple intellectual disability and educational staff during structured teaching sessions. Journal of Intellectual Disability Research, 57(1), 39-52. https://doi.org/10.1111/j.1365-2788.2011.01513.x (14 s.)

Greene, R.W. (2017). Hitta rätt: en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Studentlitteratur. (203 s.)

Imms, C., Adair, B., Keen, D., Ullenhag, A., Rosenbaum, P., & Granlund, M. (2015). Participation: A systematic review of language, definitions, and constructs used in intervention research with children with disabilities. Developmental Medicine and Child Neurology, 58(1), 29-38. http://doi.org/10.1111/dmcn.12932 (9 s.)

Johnels, L., Vehmas, S., & Wilder, J. (2021). Musical interactions with children and young people with severe or profound intellectual and multiple disabilities: a scoping review. International Journal of Developmental Disabilities, 69(4), 487-504. https://doi.org/10.1080/20473869.2021.1959875 (16s.)

Morin, K., Ganz, J., Gregori, E., Foster, M., Gerow, S., Genç-Tosun, D., & Hong, E. (2018). A systematic quality review of high-tech AAC interventions as an evidence-based practice. Augmentative and Alternative Communication, 34(2), 104-117. (13s.) http://doi.org/10.1080/07434618.2018.1458900

Karlsudd, P. (2015). Det tårdränkta barnet: min berättelse om att bli pappa till ett barn med utvecklingsstörning. Palmkron. (102 s.)

Lindblad, I. (2013). Mild intellectual disability: diagnostic and outcome aspects. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. (Kappan läses, 93 s.) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/34073/gupea_2077_34073_1.pdf?sequence=1

Ljungblad, A.-L. (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. Studentlitteratur. 
(174 s.)

Lundström, E. (2019). Att förstå föräldrar – till barn med funktionsnedsättning. Studentlitteratur. (160 s.)

Reichenberg, M. (2017). The representation of type of disability, ethnicity and age and how these are associated with participation in textbooks. Journal of Special Education and Rehabilitation, 18(3-4), 72-90. https://doi.org/10.19057/jser.2017.27. (18 s.)

Rensfeldt Flink, A. (2022). Children with severe/profound intellectual and multiple disabilities – characteristics and communication interventions. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/72058/Thesis%20ARF.pdf?sequence=1&isAllowed=y (Kappan läses, 99 s.)

Rosendahl, J. (2022). Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning - i lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. (s 21-32, 80-88) (20 s.)
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1694980/FULLTEXT01.pdf

Schalock, R. (2011). The evolving understanding of the construct of intellectual disability. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 36(4), 227-237. https://doi.org/10.3109/13668250.2011.624087 (11 s.)

Söderman, L., & Nordlund, M. (Red.) (2019). Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning (6 uppl.). Liber. (276 s.)

Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/delaktighet-ett-arbetssatt-i-skolan/ (67 s.)

Tegler, H. (2020). Social interaction involving non-speaking children with severe cerebral palsy and intellectual disability. The role of communication partners and speech generating devices. [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet]. (Kappan läses, 126 s.) 
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1392438/FULLTEXT01.pdf

Thunberg, G. (2011). AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med autism. Habilitering och Hälsa, SLL. https://docplayer.se/85796-Akk-alternativ-ochkompletterande-kommunikation.html (31 s.)

Thunberg, G., Carlstrand, A., Claesson, B., & Rensfeldt Flink, A. (2011). KomIgång – en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. Kursbok. Dart. Kan beställas via https://www.akktiv.se/publikationer/ (Länkar till en externa sida.)

Obligatorisk valbar litteratur 
Craven, R.G., Morin, A., Tracy, D., Parker, P., & Zhong, H. (Red.). (2015). Inclusive education for students with intellectual disabilities (vol. 9: International advances in education: Global initiatives for equity and social justice). Information Age Publishing (332 s.; minst ett kapitel)

Därutöver tillkommer egen vald litteratur i samråd kursens lärare (ca 200 s.)

Referenslitteratur/Valbar 
Alexandersson, U. (2011). Inclusion in practice: Sofia’s situations for interaction. International Journal of Special Education 26(3), 114-123. (15 s.).

Alfredsson Ågren, K. (2020). Internet use and digital participation in everyday life. Adolescents and young adults with intellectual disabilities. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1458066/FULLTEXT01.pdf

Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa. En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. [Doktorsavhandling, Högskolan i Halmstad]. 
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:920464/FULLTEXT03.pdf

Boström, P., & Broberg, M. (2017). Protection and restriction: A mixed‐methods study of self‐reported well‐being among youth with intellectual disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 31(1), e164-e176. https://doi.org/10.1111/jar.12364

Brodin, J. (2008). Att tolka barns signaler: lek och kommunikation hos barn med flerfunktionshinder. Gleerup.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Natur och kultur.

Heide, E. (2019). Bättre samspel med socialt bildstöd: handbok för förskola och skola. Studentlitteratur. (120 s.)

Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Södra regionens kommunikationscentrum, SÖK.

Klefbeck, K. (2022) Att få tillträde till lärprocesser. Professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan. [Doktorsavhandling, Malmö Universitet]. 
http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1658491/FULLTEXT01.pdf

Ljungblad, A. (2016). Takt och hållning: en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Luthra, R, Högdin, S., Westberg, N., & Tideman, M. (2018). After upper secondary school: Young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity in Sweden. Scandinavian Journal of Disability Research, 20(1), 50-61. https://doi.org/10.16993/sjdr.43

Martinsson Niva, M. (2016). Det demokratiska uppdraget - en utmaning för pedagogen i grundsärskolan? En studie om elevinflytande i träningsskolan där TAKK används som kommunikationsverktyg. [Licentiatavhandling, Umeå Universitet].

McCormack, J., McLeod, S., McAllister, L., & Harrison, L. J. (2010). My speech problem, your listening problem, and my frustration: The experience of living with childhood speech impairment. Language, Speech, and Hearing Services in School, 41, 379-392. https://doi.org/10.1044/0161-1461(2009/08-0129)

Mineur, T., Bergh., S., & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: [en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009]. Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting.

Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20962/FULLTEXT01.pdf

Molin, M. (2008). Delaktighet i olika världar – om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Högskolan Väst 2008:01.

Nilsson, K. (2022). Words don´t come easy. Decoding and reading comprehension difficulties in adolescents with intellectual disability. [Doktorsavhandling https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1710875/FULLTEXT01.pdf

Nordberg, A. (2015). Speech, language and communicative ability in school-aged children with cerebral palsy and speech impairment. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Normell, M. (2011). Pedagog i en förändrad tid – om grupphandledning och relationer i skolan. Studentlitteratur.

Rosenqvist, J. (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Specialpedagogiska institutet. http://www.spsm.se

Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Där man söker får man svar: delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning (2 uppl.). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). https://webbutiken.spsm.se/dar-man-soker-far-man-svar/

Thunberg, G. (2007). Using speech-generating devices at home. A study of children with autism spectrum disorders at different stages of communication development. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Thunberg, G. (2015). Kommunikationshjälpmedel. I K.-A Bottegaard Næss & A. V. Karlssen (Red.). God kommunikasjon med ASK-brukere. Fakbokforlaget.

Wennberg, B. (2019). Keeping track of time. Daily time management, participation and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. 
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1371347/FULLTEXT01.pdf

Wester Oxelgren, U. (2019). Intellectual disability and coexisting Autism and ADHD in Down syndrome - a population-based study. [Doktorsavhandling,Uppsala Universitet]. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1304705/FULLTEXT01.pdf