Svenska som andraspråk för lärare i gymnasieskolan, nivå 61 - 90 hp

Kursen ges som fristående kurs och deltagarna samläser med ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk, delkurserna LGS242 och LGS251. Kursen ger behörighet för gymnasieskolan för lärare i årskurs 7 – 9.

För behörighet till kursen krävs 60 hp Svenska som andraspråk inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 – 9, eller motsvarade fristående kurser i svenska som andraspråk.

Kursen består av fyra delkurser som tillsammans utgör 30 hp. Kursen ger fördjupade ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper för undervisning inom gymnasieskolan eller motsvarande.

Delkurser

**1. Text och genre, 7,5 hp **(Text and genre, 7.5 credits)

I delkursen behandlas språkets betydelse för lärandet med utgångspunkt i språkvetenskaplig och didaktisk forskning. Genrepedagogiska arbetssätt presenteras, prövas och diskuteras. Delkursen innehåller övning i att analysera och bedöma elevtexter utifrån ett funktionellt språkvetenskapligt perspektiv. Ett särskilt fokus utgör stöttning av elevers skrivande med utgångspunkt i genrepedagogisk undervisning. Vidare behandlas det skolrelaterade och mer komplexa ämnesspråket i relation till det vardagliga språket. Teoretiska och didaktiska moment löper parallellt genom hela kursen och kopplas till gymnasieskolans styrdokument för att tydliggöra vilka språkliga krav som ställs inom olika ämnen. Analys av läromedelstexter från olika ämnen varvid olika typer av komplexitet belyses med koppling till aktuell forskning inom området.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål:

Under kunskap och förståelse: 1, 2, 3

Under färdighet och förmåga: 10, 11, 12, 13, 20

Under värderingsförmåga och förhållningssätt: 21, 22

**2. Litteraturkurs II, 7, 5 hp **(Literature Course II, 7, 5 credits)

Delkursen fördjupar kunskaper och förmågor från Litteraturkurs 1 och har ett särskilt fokus på litteraturundervisning med utgångspunkt i gymnasieskolans styrdokument för svenska som andraspråk. I delkursen breddas och fördjupas förmågan att analysera skönlitteratur med relevant språk- och litteraturvetenskaplig terminologi. Vidare ger delkursen kunskaper om hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos elever som lär på ett andraspråk. I delkursen ingår att planera, presentera och diskutera lektionsupplägg med fokus på skönlitterära texter. I centrum för delkursen står fördjupande ämneskunskaper om litteraturundervisning i ett flerspråkigt perspektiv där såväl ämnesdidaktik som metodik bearbetas och diskuteras.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål:

Under kunskap och förståelse: 4, 5, 6

Under färdighet och förmåga: 14, 15, 16, 20

Under värderingsförmåga och förhållningssätt: 21, 22

3. Forskning om svenska som andraspråk i en undervisningskontext, 7,5 hp (Research on Swedish as a Second Language in a Teaching Context, 7,5 credits)

Delkursen syftar till att fördjupa det innehåll som har introducerats under föregående terminer i ämnet svenska som andraspråk samt att ge kursdeltagarna kunskap om olika forskningsområdens relevans för ämnesinnehåll, egen undervisning och elevers lärande. Delkursen ger fördjupade kunskaper om didaktisk, sociolingvistisk och kognitiv forskning inom svenska som andraspråk. Aktuell forskningslitteratur inom området granskas, analyseras och diskuteras.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål:

Under kunskap och förståelse: 7, 8

Under färdighet och förmåga: 17, 20

Under värderingsförmåga och förhållningssätt: 23

**4. Undervisning på vetenskaplig grund, 7,5 hp **(Science-based Teaching, 7,5 credits)

Delkursen belyser undervisning i ett vetenskapligt perspektiv och ger insikter i hur lärare i svenska som andraspråk kan utforma undervisning på språkvetenskaplig grund. I delkursen fokuseras praktiknära forskning och språkdidaktisk problemlösning på språkvetenskaplig grund för att tydliggöra forskningens betydelse för undervisning och lärande. Vidare kan i delkursen ingå att genomföra en fältstudie för att identifiera och utforma en språkvetenskaplig och didaktisk problemställning. Problemställningen bildar utgångspunkt för att planera och designa ett längre undervisningsupplägg förankrat i didaktisk, sociolingvistik eller kognitiv forskning.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål:

Under kunskap och förståelse: 9

Under färdighet och förmåga: 18, 19, 20

Under värderingsförmåga och förhållningssätt: 24

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. redogöra för forskning om skriftspråks- och kunskapsutveckling med särskilt fokus på flerspråkiga elever

2. visa kunskap om flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling i relation till bedömning och skolans styrdokument

3. visa grundläggande förståelse av den språkliga komplexiteten i skolans texter

4. visa fördjupad kunskap om ämnesdidaktik och litteraturundervisning i ett flerspråkigt perspektiv

5. visa fördjupade kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med skönlitteratur som grund

6. visa kunskaper om och förståelse för styrdokumentens innehåll gällande litteraturundervisning inom gymnasieskolan

7. visa fördjupade kunskaper om didaktisk, sociolingvistisk och kognitiv forskning inom svenska som andraspråk

8. visa kunskap om och förståelse för hur aktuell forskning kan kopplas till ämnesinnehåll, undervisning och elevers lärande

9. visa kunskap om och förståelse för hur forskning kan användas för att utforma undervisning

Färdighet och förmåga

10. analysera och reflektera över vilka språkliga krav skolan ställer på elever i såväl styrdokument som praktik

11. omsätta insikter om hur skolans språk skiljer sig från vardagligt språkbruk i planering av lämplig undervisning

12. använda olika språkvetenskapliga verktyg för att beskriva, bedöma och stötta elevers texter och skriftspråksutveckling i relation till skolans styrdokument

13. analysera och jämföra läromedelstexter samt resonera om val av texter

14. visa förmåga och skapa förutsättningar för hur elever individuellt och i grupp ska kunna utveckla sin förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter

15. visa fördjupad förmåga att analysera skönlitteratur med relevant språk- och litteraturvetenskaplig terminologi

16. planera, presentera och med resten av studentgruppen diskutera ett lektionsupplägg med särskilt fokus på skönlitterära texter

17. analysera och diskutera aktuell forskningslitteratur

18. identifiera och utforma en problemställning med utgångspunkt i en fältstudie

19. planera och designa ett längre undervisningsupplägg förankrat i didaktisk, sociolingvistisk eller kognitiv forskning

20. visa fördjupad förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet på ett sätt som är väl anpassat till situation och syfte

Värderingsförmåga och förhållningssätt

21. kritiskt diskutera didaktiska val i relation till styrdokument och forskning genom valet av texter och uppgifter

22. reflektera över förhållningssätt gentemot alla elever utifrån ett likabehandlings- och jämställdhetsperspektiv i ämnesundervisningen

23. kritiskt granska forskning om undervisning och lärande i och på ett andraspråk

24. kritiskt granska och resonera om undervisningsupplägg på vetenskaplig grund

Undervisningen genomförs med ett upplägg som växlar mellan föreläsningar, workshop-övningar samt seminarier. I undervisning som innehåller examinerande muntliga eller skriftliga uppgifter är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat. Detta gäller också för examinerande gruppuppgifter. Kursen samläser med delkurserna LGS242 och LGS251 vilka ingår i ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen examineras genom 3 – 5 skriftliga och muntliga uppgifter per delkurs.

Endast hjälpmedel som har godkänts av examinator får användas vid examination. Det gäller såväl digitala som analoga hjälpmedel eller samarbete.

Komplettering av examinerad uppgift kan medges då studentens prestation ligger nära godkänt. Komplettering ska bygga på samma uppgift som den ursprungliga examinationen. Om studenten inte lämnar in kompletteringen inom utsatt tid underkänns examinationsuppgiften.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget Väl Godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga.

För VG på hel kurs krävs betyget VG på minst 15 hp och betyget G på 15 hp.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.