Svenska med språkvetenskaplig inriktning A

Kursen ges som fristående kurs. I kombination med Svenska med språkvetenskaplig inriktning B samt kurser i litteraturvetenskap om 60 högskolepoäng ger kursen ämneskompetens i svenska för gymnasieskolan. För grundskolans årskurser 7–9 krävs avklarad A-kurs, dvs. 30 högskolepoäng, förutsatt att studenten läser 60 högskolepoäng i litteraturvetenskap, eller vice versa.

Kursen kan ingå i en filosofie kandidatexamen i nordiska språk eller svenska språket, dock inte tillsammans med annan grundkurs i svenska språket.

Kursen består av fyra delkurser:

**Introduktion, 3,5 hp **(Introduction, 3.5 credits)

Delkursen ger en introduktion till språkvetenskapliga studier och till akademiskt skrivande. Kursen tar upp grundläggande skillnader mellan språksystem och språkbruk, mellan text och tal och mellan ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv på språkliga fenomen. I denna delkurs börjar du slipa på dina färdigheter i akademiskt skrivande, hantering av referenser och citatteknik.

Svenska språket i samhället, 7,5 hp (Swedish Language in society, 7.5 credits)

Den här delkursen syftar till att ge grundläggande förståelse av hur svenska språket – både det talade och det skrivna – varierar och förändras i ett socialt sammanhang. Kursen berör därvid ämnen som dialekter och sociolekter, språklig status och makt, ungdomsspråk, flerspråkighet samt attityder till olika språkliga fenomen. Stor vikt läggs vid kritisk diskussion av språklig variation och förändring utifrån sociala strukturer och praktiskt språkbruk.

Svenska språkets struktur, 7,5 hp (Swedish Language as a system, 7.5 credits)

Den här delkursen syftar till att ge en bild av hur svenska språket är uppbyggt. Genom praktisk analys och metodiska och teoretiska diskussioner utvecklar studenterna sina insikter om svenska språkets struktur samt sina färdigheter i språkvetenskaplig analys.

Språket i text och tal, 11,5 hp (Language in text and speech, 11.5 credits)

Delkursen ger grundläggande kunskaper i textanalys, med fokus på hur texter ser ut och används i olika samhälleliga kontexter. Genom att analysera olika typer av sakprosatexter får studenterna redskap för att beskriva texters och genrers struktur och karakteristiska drag och ökar sin medvetenhet om skillnader mellan texter av olika slag. Textanalytiska begrepp som exempelvis genre, diskurs, texttyp och kontext behandlas inom kursen. I delkursen tillägnar sig studenterna även grundläggande analysredskap för att beskriva och analysera samtal samt lär sig enklare transkribering. Kursen består av momenten Samtalsanalys (4 hp) och Textanalys (7,5 hp).

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

 I. Kunskap och förståelse

• visa grundläggande kunskap om svenska språkets struktur och sociala betydelse
• visa grundläggande kännedom om språksituationen i Sverige, inklusive mångkulturella aspekter, samt om svenskans roll i ett nordiskt perspektiv
• visa kunskaper om grundläggande textteori och samtalsanalys

II. Färdighet och förmåga:

• visa förtrogenhet med grundläggande text- och samtalsanalytiska verktyg för att kritiskt kunna analysera texter och samtal utifrån olika perspektiv
• producera akademiska texter samt föra vetenskapliga diskussioner på en grundläggande nivå
• använda grundläggande grammatiska analysverktyg och grammatiskt metaspråk

III. Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• visa medvetenhet om och förståelse av språket som teoretiskt system och av språket i bruk, både på ett samhälleligt plan och på individnivå
• visa medvetenhet om vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär

Mer specifika mål anges under respektive kursmoment.

Introduktion, 3,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna:

1. uppvisa kännedom om de grundläggande skillnaderna mellan språksystem och språkbruk, mellan text och tal och mellan ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv på språkliga fenomen

2. visa grundläggande färdigheter i akademiskt skrivande, hantering av referenser och citatteknik

Svenska språket i samhället, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna:

3. lägga såväl ett individ-, som ett grupp- och ett samhällsperspektiv på språk i bruk, dvs. betrakta språkliga fenomen ur mikro-, meso- och makroperspektiv

4. redogöra för språksituationen i Sverige och i Norden

5. förklara språkets grundläggande betydelse för social identitet

6. redogöra för språkvariation utifrån sociala faktorer som ålder, kön, region, socioekonomisk status, etnicitet och flerspråkighet

7. redogöra för språkvariation i relation till språkförändringar och språkkontakt

8. visa färdigheter i akademiskt skrivande, hantering av referenser och citatteknik

Svenska språkets struktur, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna:

9. redogöra för språksystemets olika delar och deras funktion

10. redogöra för relationen mellan individens språksystem och kollektivets

11. förklara och exemplifiera grundläggande fonologiska, morfologiska, lexikala och syntaktiska begrepp

12. urskilja språkliga kategorier i autentiskt språkbruk

13. analysera språkliga uttryck och mönster med språkvetenskapliga metoder

14. använda grammatiskt metaspråk, samt grammatiska verktyg och analysmetoder på en grundläggande nivå

15. visa god färdighet i akademiskt skrivande, hantering av referenser och citatteknik

Språket i text och tal, 11,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna:

16. redogöra för och använda centrala textanalytiska begrepp

17. använda grundläggande analysredskap för att genomföra analyser av flera olika typer av texter

18. diskutera resultat av textanalyser för att beskriva och karakterisera texter och textgrupper av flera olika slag

19. diskutera hur texter fungerar i relation till sitt syfte och sammanhang och i relation till genrekonventioner

20. redogöra för och använda den grundläggande samtalsanalytiska begreppsapparaten för att beskriva samtal

21. utföra en enkel transkribering av talat språk

22. diskutera resultat av samtalsanalys

23. behärska och kunna reflektera över akademiskt skrivande, hantering av referenser och citatteknik

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, fältarbeten och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska

Även undervisning på norska eller danska kan förekomma.

I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och uppläggning.

Studenten förutsätts använda ordbehandlingsprogram e.d. för skriftliga inlämningsuppgifter.

• Mål 1–2 examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter
• Mål 3–8 examineras genom skriftliga eller muntliga uppgifter fortlöpande under kursen, två fältstudier eller liknande som redovisas skriftligt och/eller muntligt samt en skriftlig tentamen
• Mål 9–15 examineras genom skriftliga eller muntliga uppgifter fortlöpande under kursen och en skriftlig tentamen
• Mål 16–23 examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter fortlöpande under kursen och en skriftlig tentamen. Målen 16–19 och 23 examinerar momentet textanalys (7,5 hp), målen 20–22 examinerar momentet samtalsanalys (4 hp).

Precisa villkor för examination anges i kursguiden, eller motsvarande.

Bedömning av examination ska i normalfallet meddelas student senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfälle, och betyg på kurs ska i normalfallet meddelas student senast 15 arbetsdagar efter kursslut. Undantag gäller för delkursen Språket i text och tal, där bedömning ska meddelas senast 20 arbetsdagar efter examinationstillfälle och betyg på kurs ska meddelas student senast 20 arbetsdagar efter kursslut.

Examinationer av den muntliga förmågan ska alltid omexamineras muntligt.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Betyget väl godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga. Mål 1–19 och 23 bedöms enligt skalan U-G-VG och mål 20–22 enligt skalan U-G. För betyget väl godkänd på hela kursens krävs betyget väl godkänd på minst 50 % av kursens poängantal för de moment där väl godkänt är möjligt. Det motsvarar 13 hp.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.