Svenska 3 för lärare åk 7-9

Delkurs 1: Språkbruk, språkförändring och literacy

Bianchi, Marco (2016). Runstenen som socialt medium. I: Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum (red.). *Studier i svensk språkhistoria 13. Historia *och språkhistoria. Nordsvenska 25. Kungl Skytteanska Samfundets Handlingar 76. Umeå. Digital resurs på Canvas. (21 s.)

Carlquist, Jonas (2022). Läsning och användning av böcker. I: *KODEX. Boken i medeltidens *Sverige. Utg. Jonas Nordin. Mediehistoriskt arkiv. Lund. S. 263–297. Digital publikation. (34 s.)

Fries, Sigurd (1996). Lärdomsspråket under frihetstiden. I: Lennart Moberg & Margareta Westman (red.) I: Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts. Digital resurs på Canvas. (15 s.)

Gee, James Paul (1989). What is literacy? Journal of Education. Vol. 171. Nr. 1. S. 18–25. Digital resurs på Canvas. (8 s.)

Gee, James Paul 2005. Social semiotic spaces and affinity spaces: from the Age of Mythologies to today’s schools. I: Barton, David & Tusting Karin (red.), *Beyond Communities of *Practice: Language, Power, and Social Context. Cambridge: Cambridge University Press, s 214–232. (18 s.)

Gunnarsson, Britt-Louise (2011). Introduction: Languages of science in the eighteenth century. I: Britt-Louise Gunnarsson (Red.), Languages of Science in the Eighteenth Century. Berlin/Boston: De Gruyter Mouton. Digital resurs på Canvas. (18 s.)

Hattie, John, Douglas Fisher & Nancy Frey (2018). *Framgångsrik undervisning i literacy: en *praktisk handbok. Stockholm: Natur och Kultur. (107 s.) (Läses i urval enligt lärarens anvisning.)

Jahr, Ernst Håkon (1994). Språkkontakt og språkforandring i Norden i hansatida. I: Kotsinas Ulla-Britt & John Helgander (red.). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. MINS 40. Digital resurs på Canvas. (14 s.)

Knobel, Michele & Colin Lankshear (2011). Fra læsning til nye literacies. Nationalt Videncenter for Læsning. Digital resurs på Canvas. (11 s.)

Levander, Lars (1910). Nya runinskrifter från Älfdalen. I: Fornvännen 5. Digital resurs på Canvas. (4 s.)

Luke, Allan 2012. Critical Literacy: Foundational Notes. Theory Into Practice 51(1), s. 4–11. (7 s.)

Luke, Allan & Peter Freebody 1999. Further Notes on the Four Resources Model. A map of possible practices. Practically primary 4(2), s. 5–8. (3 s.).

Milles, Karin, 2016. "Vi måste öva upp och ta mod till oss, enda sättet att sedan bli dugliga väljare." Strategiskt kommunikationsarbete inom den kvinnliga rösträttsrörelsen. I: Språk & stil NF 26, s 130–160 Digital publikation. (30 s.)

Palumbo, Alessandro (2022). Medeltida runor i Sverige. I: KODEX. Boken i medeltidens Sverige. Utg. Jonas Nordin. Mediehistoriskt arkiv. Lund. S. 134–141. Digital publikation. (7 s.)

Pettersson, Gertrud (2005). *Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och *dess utforskande. Lund: Studentlitteratur. (237 s.)

Pettersson, Jonathan (2012). Den språkhistoriska kunskapens värden: Språkhistoria i ett historiedidaktiskt perspektiv. I: Bylin, Maria, Cecilia Falk & Tomas Riad (red.). *Studier i *svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014. Digital resurs på Canvas. (12 s.)

Rogström, Lena (2023). Ord för det okända. Om lexikalisk utveckling i 1700-talsentomologi. I: Studier i svensk språkhistoria 16. Främmande indlytande på svenska språket. Delsing L-O & Wendt Bo-A, (red). S. 151–160. Digital resurs på Canvas. (10 s.)

Skolforskningsinstitutet (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Systematisk översikt 2019:02. Solna: Skolforskningsinstitutet. (Onlineresurs för nedladdning på Skolforskningsinstitutets hemsida: www.skolfi.se) (100 s.) (Läses i urval enligt lärarens anvisning.)

Wendt, Bo A. (2010). Peder Månsson i fornsvenskans elfte timme. I: M. Reinhammar m.fl. (red.), Studier i svensk språkhistoria 11. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi. 113.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. S. 213–221. Digital resurs på Canvas. (9 s.)

Dessutom tillkommer textläsningsmaterial motsvarande ungefär 100 s.

Delkurs 2: Litteraturdidaktisk forskning om litteraturundervisning och läsning, 7,5 hp

Alkestrand, M. (2017). Engelsforstriologin och skönlitteraturens didaktiska potential. I: Hedemark, Å. & Karlsson, M. (red). Unga läser: Läsning, normer och demokrati. Möklinta: Gidlunds förlag. S. 29–45 (Kopia)

Andersson, N., Eriksson, D., & Johansson, M. (2022). Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? En komparativ undersökning av två läroböcker. I: Forskning om undervisning och lärande, (2). S. 5–25. (Kopia)

Blix, M., Randahl, A-C. & Olin-Scheller, C. (2024). Undersökande litteraturundervisning i flerspråkiga klassrum. I: A. Ohlsson, A. Sigrell, P. Strand & M. Sundby (Red.). Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: *Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening?*Lund 23-24 november 2022. S. 71–88. (Kopia)

Economou, C. (2021). Skönlitteratur i skolämnet svenska som andraspråk. I: Pedagogisk Forskning I Sverige, 26(4), 100–119. (Kopia)

Jagne-Soreau, M. (2019). Att vakna upp som suedi. I: Nordisk Poesi, 4(1). S. 43–60. (Kopia)

McCormick, K. (1994). The culture of reading and the teaching of English. Manchester: Manchester Univ. Press (Ca. 15 s. enligt anvisning) (Kopia)

Mehrstam, C. (2014). Att ha och inte ha. Om kunskap, mätning och deltagande i litteraturundervisning. I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (Red.). Mötesplatser – texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S. 27–45 (Kopia)

Mossberg Schüllerqvist, I., & Olin-Scheller, C. (2011). Fiktionsförståelse i skolan: Svensklärare omvandlar teori till praktik. S. 103–113. (Kopia)

Nilson, E. (2015). Bedömning av litterär analys i skolan. I: Skar, G. & Tengberg, M. (Red) Bedömning i svenskämnet årskurs 7–9. Svensklärarföreningens årsskrift 2014. S. 171–187.

Nordberg, O. (2020). Litteraturdidaktik: teori, praktik, relevans, potential. Stockholm: Liber.

Nordenstam, A. & Olin-Scheller, C. (2022). Lättläst: bokmarknad, ungdomslitteratur, skola. Möklinta: Gidlunds förlag. Kap. 5. (Kopia)

Randahl, A.-C., Blix, M. & Olin-Scheller, C. (2024). Lärares föreställningar om undersökande litteraturundervisning: En interventionsstudie i flerspråkiga klassrum. I: M. L. R. Tverbakk & T. Sommervold (Red.). Tekster og lesere: Et nærmere blikk på ungdomstrinnet. Fagbokforlaget. S. 125–142. (Nätpublicerad: https://doi.org/10.55669/oa3502 )

Sommervold, T. (2020). Litterære lesemåter i ungdomsskolens litteraturundervisning: En studie av møter mellom ungdomslesere og bildebøker. Diss. Høgskolen i Innlandet. Kap. 6. (Nätpublicerad: https://brage.inn.no/inn-xmlui/handle/11250/2656507.)

Staf, S. (2015). Att läsa och analysera noveller i årskurs 9. I: Skar, G. & Tengberg, M. (Red) Bedömning i svenskämnet årskurs 7–9. Svensklärarföreningens årsskrift 2014. S. 189–208.

Torell, Ö. (2002). Resultat – en översikt. I: Torell, Ö. (red). Hur gör man en litteraturläsare?: om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport från projektet Literary Competence as a Product of School Culture. Härnösand: Mitthögskolan. S. 74–91. (Kopia)

En lärarhandledning enligt senare anvisning (Kopia)

Ytterligare litteratur om max. 200 s. i kopia eller på nätet kan tillkomma.

Skönlitteratur:

Dahle, G. (2015). Akvarium. Göteborg: Daidalos

Lenngren, A-M (1798). ”Några ord till min k. Dotter, i fall jag hade någon” (T.ex. på Litteraturbanken.se.)

Lundin, E. (2017). ”Suedi” (Kopia)

En novell enligt senare anvisning (Kopia)

Ytterligare skönlitteratur om max. 100 s. i kopia eller på nätet kan tillkomma.

Referens:

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber. (Aktualiseras från tidigare kurs)