Svenska 3 för gymnasielärare

Delkurs 1: Utveckling och uppföljning av läsförståelse, 7,5 hp

Bråten, I. (Red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3 och 10. 55 s.

Janks, H. (2010). Literacy and power. London: Routledge. Kap. 1–6. 153 s.

Molin, L. (2020). Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Kap. 3. 12 s.

Polesel, J., Rice, S. & Dulfer, N. (2014). The impact of high-stakes testing on curriculum and pedagogy: A teacher perspective from Australia. Journal of Education Policy, 29(5), 640–657. doi:10.1080/02680939.2013.865082

Rose, D. & Martin, J. (2013). Skriva, läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren. S. 13–43, 147–240, 265–266. 150 s.

Shanahan, T. & Shanahan C. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40–59. 20 s.

Skolforskningsinstitutet (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. (Systematisk översikt 2019:02). Solna: Skolforskningsinstitutet. (Onlineresurs för nedladdning på Skolforskningsinstitutets hemsida: www.skolfi.se). S. 1–80. 80 s.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011: reviderad 2017. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplanprogram-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? (Kunskapsöversikt). Stockholm: Wolters Kluwers. (Digital resurs på Canvas). 100 s.

Tengberg, M. (2015b). Att bedöma läsförmåga – teoretiska utgångspunkter. I G. Skar & M. Tengberg (Red.), Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7–9. Stockholm: Natur och kultur, s. 87–108. (Digital resurs på Canvas). 32 s.

Tengberg, M. (2022). Ett professionellt språk för att beskriva undervisningspraktiker. I M. Tengberg (red.). Undervisningskvalitet i svenska klassrum (s. 95–128). Studentlitteratur. 33 sidor.

Tengberg, M., Nissen, A., & Skar, G. B. (2022). Undervisningskvalitet i svenskämnet. I M. Tengberg (red.). Undervisningskvalitet i svenska klassrum (s. 193–250). Studentlitteratur. 57 sidor.

Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. & Scanlon, D. M. (2004). Specific reading disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? Journal of Child
Psychology and Psychiatry 45(1), 2–40. (Digital resurs på Canvas). 38 s.

Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T. & Liberg, C. (2022). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2007 and 2017, Scandinavian Journal of Educational Research, 66(1), 119–133. 15 s. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247

Wengelin, Å. (2013). Läs- och skrivsvårigheter. I Å. Wengelin & C. Nilholm, Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur, s. 113–126. (Digital resurs på Canvas). 14 s.

Winlund, A. (2021). Inte för räddhågsna: undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. S. 41–49. 9 s.
gupea_2077_68710_2.pdf;jsessionid=1388E04E0EE0B10CADD21B1C43EFC916

Ytterligare litteratur om max 100 sidor kan tillkomma.

Referenslitteratur:
Castles, A., Rastle, K. & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition from Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. (Digital resurs på Canvas). 45 s.

Gee, J. P. (1989/2016). Hvad er literacy? (Literacy og diskurs.) www.literacy.dk (Digital resurs på Canvas). 13 s.

Knobel, M. & Lankshear, C. (2011). Fra læsning til nye literacies. Nationalt Videncenter for Læsning. (Digital resurs på Canvas). 11 s.

Lee, C. D. & Spratley, A. (2010). Reading in the Disciplines. The challenges of adolescent literacy. New York: Carnegie Corporation. 30 s.

Luke, P. & Freebody, A. (1990). ’Literacies Programs: Debates and Demands in Cultural Context. Prospect, 5(3), 7–16. 10 s.

Martin, J. R. (2013). “Embedded literacy: Knowledge as meaning”. Linguistics and Education, 24(1), 23–37. (Digital resurs på Canvas). 14 s.

National Reading Panel (2000). Teaching Children to Read: An Evidence-Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction.
Reports of the subgroups. https://www.nichd.nih.gov/sites/default/files/publications/pubs/nrp/Documents/report.pdf

Penne, S. (2010). Literacy, litteraturundervisning og en skole for alle. www.literacy.dk (Digital resurs på Canvas). 21 s.

Säljö, R. (2019). Intellekt och materialitet: Symboliska teknologier och vårt kulturella minne. I S. Mähl (Red.), Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 42/2017-2018. (Digital resurs på Canvas). 30 s.

Tengberg, M. (2015a). Konsten att mäta konsten att läsa. Domänbeskrivning och uppgiftsformat i det nationella provets läsförståelsedel. I: M. Jönsson & A. Öhman (Red.), Litteratur och läsning: Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur, s. 107–128.

Tengberg, M. & Skar, G. B. (2017). Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9? Utbildning & Demokrati, 26(2), 113–137.
3 (4)

Delkurs 2: Planera, genomföra och bedöma litteraturundervisning i teori och praktik, 7,5 hp

Andersson, Pär-Ungve (2010). Tid för litteraturdidaktiskt paradigmskifte? I: Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3-4 (Nätresurs)

Bergman, Lotta m fl (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber. C:a 180 s.

Biesta, Gert, (2006). Bortom Lärandet: Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid, Lund: Studentlitteratur, 2006, ca 15s. (Kopia)

Bommarco, Birgitta & Suzanne Parmenius Swärd (2012). Läsning, skrivande, samtal. Textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4, 5 & 6. C:a 70 s.

Edvardsson, Jenny m fl (2017). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. 97 sid.

Felski, Rita. (2015). The limits of critique. Chicago: Univ of Chicago Press, ca 15s (Kopia)

Graeske, Caroline (2013). Gy 2011-säkrad? – Förlag och författare om fiktionernas funktion i svenskämnet. I: SLÅ 2013. S. 56–72. 16 s. (Kopia)

Lundström, Stefan, Manderstedt, Lena & Palo, Annbritt (2011). Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. I: Utbildning och Demokrati 20:2, 2011, s. 7–26. (Kopia)

Malmgren, Lars-Göran (1982). Pedagogiskt riktad textanalys -- vad är det? I: Atle Kittang och Ulf Lie (red.), Litteraturforskning og litteraturformidling: Perspektiv på ei legitimeringskrise, Bergen: Universitetsforlaget, 1982, s. 53–76. (Kopia)

Mehrstam, Christian (2014). Att ha och inte ha. Om kunskap, mätning och deltagande i litteraturundervisning. I: Mötesplatser – texter för svenskämnet, Lund: Studentlitteratur, 2014, s. 27–45 (Kopia)

Mehrstam, Christian (2013). Kunskapspaket eller kulturell omförhandling: Den enskilda läspraktikens förhållande till genre. I: Judith Ann Crystal & Maria Lim-Falk (red.), Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Stockholm den 18–19 oktober 2012, Stockholm: Stockholms universitet, 2013, s. 113–127 (Nätresurs)

Mossberg Schüllerqvist/Ohlin-Scheller (2011). Bedömning av komplex fiktionsförståelse – en teoretisk plattform: I: Fiktionsförståelse i skolan. Svensklärare omvandlar teori till praktik. Lund: Studentlitteratur, s. 103-113

Nilson, Eva (2015). Bedömning av litterär analys i skolan. I: G. Skar & M. Tengberg (red.), Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7–9. Stockholm: Natur och kultur, s 171-187

Olin-Scheller, Christina & Lundström, Stefan (2010). Narrativ kompetens - en förutsättning i multimodala textuniversum? I: Tidskrift för litteraturvetenskap, 3-4, 2010, s. 107-118 (nätresurs)

Skolverket (2011, rev. 2017). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för Gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes. (http://www.skolverket.se)

Staf, Susanne (2015). ”Att läsa & analysera noveller i årskurs 9”. I: G. Skar & M. Tengberg (red.), Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7–9. Stockholm: Natur och kultur, s. 189-209

Torell, Örjan (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport nr 12. Härnösand: Institutionen för Humaniora, Mitthögskolan, ca 15 sidor (Kopia)

Ullström, Sten-Olof (2009). Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan. I: Läsa bör man …? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Lena Kåreland (red.). Stockholm: Liber. S. 114–143. 29 s.

Eventuellt ytterligare texter i kopia och som nätresurser. Högst 150 sidor.

Läromedel

Läromedelskapitel för gemensamt studium. Kopia. Högst 50 s.

Läromedel i svenska för högstadiet och gymnasiet, både i tryckt och digital form, valda gruppvis i samråd med läraren

Lärarhandledning till Petter Alexis Askergren, 16 rader. (nätresurs)

Skönlitteratur

Askergren, Petter Alexis. 16 rader (pocket)

Ytterligare skönlitterära texter enligt senare anvisning. Högst 200 s.