Specialpedagogik i skärningspunkten mellan individ, skola, samhälle och politik

Kursen ges inom S2PED Pedagogik, masterprogram. Kursen kan också ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen i ett samhällsvetenskapligt alternativt utbildningsvetenskapligt ämne, eller en lärarexamen inklusive examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande, samt godkända kurser om 15 hp på avancerad nivå inom ett utbildningsvetenskapligt ämne.

Kursen som helhet utgår ifrån mötet mellan perspektiv som ibland betraktas som icke förenliga. Utgångspunkt tas bland annat i spänningsfältet mellan individ och samhälle där både kropp och funktionshinder ges betydelse ur olika perspektiv. Kursen behandlar även hur dilemman och specialpedagogiska frågeställningar i skolan tar gestalt utifrån ett politiskt perspektiv, samt hur specialpedagogiska yrkesroller har utvecklats över tid. De behandlade teoretiska perspektiven ges slutligt betydelse och konkretiseras via planerandet av ett individuellt utvecklingsarbete för att vidareutveckla inkluderande lärmiljöer.

Kursen är en fristående fortsättning av kursen PDA312 Specialpedagogisk forskning och praktik i inkluderande lärmiljöer, 15 hp, men kan även läsas som enstaka kurs.

Kursen består av följande tre delkurser:

Delkurs 1: Organisation och specialpedagogiskt stöd i ett historiskt perspektiv
Delkurs 2: Perspektiv på kropp och lärande
Delkurs 3: Utveckling av inkluderande lärmiljöer

Delkurs 1: Organisation och specialpedagogiskt stöd i ett historiskt perspektiv

I delkurs 1 problematiseras skola, utbildning och inkluderande lärmiljöer och pedagogiska praktiker med utgångspunkt i organisation. Ett historiskt perspektiv presenteras och diskuteras med utgångspunkt i hur skolan som organisation och särskilt de specialpedagogiska insatserna har förändrats över tid, delvis som ett resultat av politisk styrning. Vidare behandlas och diskuteras hur de specialpedagogiska yrkesrollerna i form av specialpedagog och speciallärare har vuxit fram och förändrats över tid, delvis i mötet med andra professioner i skola, habilitering och sociala verksamheter.

Delkurs 2: Perspektiv på kropp och lärande

Delkurs 2 tar sin utgångspunkt i relationen mellan individ och samhälle. Olika perspektiv på kropp presenteras och diskuteras, bland annat för identifiering av individers behov inom skola och utbildning. Specifikt behandlas teorin om levd kropp och dess betydelse för lärande i skola och samhälle. Vidare behandlas förskola, skola och utbildning som en regional värld där dimensioner av tid, rum och intersubjektiva relationer presenteras som inramning för inkluderande verksamheter. Hur funktionshinder medverkar till formande av en social identitet, bland annat utifrån begreppet stigma, är ett annat innehållsligt fokus, där även funktionshinderforskning och kritiska perspektiv presenteras.

Delkurs 3: Utveckling av inkluderande lärmiljöer

I delkurs 3 presenteras inledningsvis relationers betydelse för specialpedagogiska insatser, bland annat med utgångspunkt i pedagogisk takt. Även etiska aspekter behandlas som utgångspunkt för specialpedagogiska insatser. Kursen ägnas sedan framför allt åt att arbeta med planering av ett möjligt utvecklingsarbete för att utveckla inkluderande utbildning och lärmiljöer. Utgångspunkt tas i ett eget valt specialpedagogiskt problem och utifrån ett urval av de teorier och begrepp som presenteras på kursen. Tvärvetenskap belyses som en aspekt av teorival och metodiskt angreppssätt.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för hur skolans organisation och specialpedagogiskt stöd har formats med utgångspunkt i politiska direktiv och beslut i ett historiskt perspektiv
• Diskutera hur olika kroppsliga perspektiv inverkar på identifiering av individers behov av specialpedagogiska insatser
• Redogöra för hur funktionshinder får betydelse för en individs sociala identitet
• Diskutera pedagogisk takt som redskap för att analysera undervisningspraktiker

Färdigheter och förmåga

• Analysera specialpedagogiska yrkesroller i förskola och skola i relation till förskollärares och lärares yrkesroller
• Analysera konsekvenserna av politiska villkor och styrning för specialpedagogiska och inkluderande pedagogiska praktiker
• Tillämpa olika perspektiv på kropp och funktionshinder för att identifiera kritiska aspekter för individers lärande och delaktighet i skola och samhälle
• Använda teoretiska kunskaper inom specialpedagogik för att planera ett mindre utvecklingsarbete med utgångspunkt i ett eget valt specialpedagogiskt problem

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera över betydelsen av olika teoretiska perspektiv för utveckling av inkluderande praktiker utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv
• Diskutera betydelsen av etik vid utveckling av inkluderande utbildning och lärmiljöer

Kursen består av föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbeten, fältstudier och muntliga redovisningar.

Undervisningsspråk: Svenska

Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska förekommer.

Bedömning sker genom:

Delkurs 1 (5 hp) Muntlig examination i mindre grupp och skriftlig gruppuppgift
Delkurs 2 (5 hp) Individuell skriftlig uppgift och seminarium
Delkurs 3 (5 hp) Individuell skriftlig uppgift och muntlig presentation

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Delkurs 2 och 3 bedöms utifrån denna tregradiga betygsskola. Delkurs 1 bedöms med antingen Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För att nå betyget Godkänd (G) krävs att samtliga examinerande moment är bedömda och godkända.

För att nå betyget Väl Godkänd (VG) krävs VG på de skriftliga individuella inlämningarna (delkurs 2 och 3) och betyget Godkänd (G) på övriga examinerande moment (delkurs 1).

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och sker kontinuerligt i kursen samt genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Nätbaserad information och kommunikation via lärplattform används och tillgång till dator med internetuppkoppling krävs.