Skrivandets och läsandets praktiker II

Kursen är en programkurs som ges termin 5.

Kursen ingår i Konstnärligt kandidatprogram i litterär gestaltning (K1LIT).

För tillträde till kursen krävs minst 45 högskolepoäng (hp) inom Konstnärligt kandidatprogram i litterär gestaltning varav godkänt resultat på kurserna Skrivandets och läsandets praktiker I 15hp och Översättande praktiker 15hp.

Kursen syftar till att fördjupa studentens kunskaper och färdigheter i skrivande och läsande praktiker, och ger möjlighet att läsa, skriva, diskutera och tänka med utgångspunkt i kritiska, essäistiska och dramatiska former.

I tre kursmoment undersöks och diskuteras frågor som syftar till att skapa förtrogenhet med kritik, essäistik och dramatik:

• vad är det kritiska och i vilken bemärkelse kan litteraturkritik betecknas som en egen konstart?
• vad innebär det att skriva och tänka essäistiskt?
• vad innebär det att skriva dramatik?
• hur förhåller sig det dramatiska till begrepp som rum, röst, replik och scen?

Kursen tar in perspektiv från verksamma författare och aktörer på det litterära fältet. Under kursen ventileras frågor om vilken plats och funktion det kritiska, essäistiska och
dramatiska skrivandet har i en litterär offentlighet. Studenterna får möjlighet att undersöka dessa olika skrivformer utifrån materiella villkor och samhälleliga aspekter.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• identifiera kritiska, essäistiska och dramatiska genredrag hos texter
• redogöra för hur kritiska, dramatiska och essäistiska grepp kan användas inom olika sorters skrivande
• redogöra översiktligt för kritikens, essäistikens och dramatikens plats och funktion inom det litterära fältet

Färdigheter och förmåga

• visa hur kritiska, essäistiska och dramatiska texter använder formella grepp och strategier
• skriva texter som använder sig av kritiska, dramatiska och essäistiska former
• reflektera över sitt eget och andras konstnärliga arbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera materiella villkor för och sociala aspekter hos
• kritiskt, essäistiskt och dramatiskt skrivande.

Undervisningen sker i form av seminarier, föreläsningar, samt enskilda och gemensamma övningar.

Arbetet sker till stor del i grupp då samtal och kollektiva processer är viktiga för det enskilda lärandet.

Undervisningspråk är svenska.

Lärandemålen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter, samt deltagande i seminarier. Väsentligt vid examination är förmågan att reflektera över sitt egna och
andras konstnärliga arbete.

Komplettering av genomförd studentprestation kan komma att medges. Komplettering sker genom de uppgifter som examinator bestämmer och inom angiven tidsram.

Frånvaro vid examinerande moment kan komma att ersättas med annan examinationsform efter examinators bedömning.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Studenterna ges möjlighet att utvärdera kursen anonymt i samband med kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.