Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering

Kursen kan ingå i följande program: Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram (H2EVI)

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller:

• relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling
• samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. 

Dessutom krävs grundläggande förkunskaper i evidensbasering och användning av vetenskapsteoretiska perspektiv på evidensbasering motsvarande godkänt resultat på kursen EV2210 eller del 1 av kursen VT2110.

Språkkunskaper motsvarande Svenska 3 och Engelska 5 krävs.

Kursen förmedlar teoretiska perspektiv på hur kvantitativa och kvalitativa fakta samt värderingar kan vägas samman och presenteras. I kursen ges en översiktlig introduktion till ett antal perspektiv på olika vetenskapernas verksamheter inom den post-kuhnska vetenskapsteorin och vetenskapsstudier. Vetenskapsstudier (science studies) är en samlingsbeteckning på ett antal forskningsansatser som i Thomas Kuhns efterföljd används vid empiriska studier av naturvetenskapen. Den bärande traditionsbildningen inom området har sedan slutet av 1970-talet varit olika former av konstruktivism. Kursen beaktar bl a det sk starka programmet, kontroversstudier, aktör-nätverksteorin (ANT), feministiska vetenskapsstudier samt problemställningar inom studieområdet vetenskap och allmänhet.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• kombinera kunskap och förståelse om aktuella teorier, metoder och forskningsobjekt inom vetenskapsteori och vetenskapsstudier med särskild relevans och utvecklingspotential inom evidensbaseringens metateori,
• redogöra för och förklara vetenskapliga kontroversers uppkomst, förlopp och stängning,
• visa förståelse för vetenskapliga experters samhälleliga roller,
• redogöra för den moderna vetenskapsteorins relation till äldre traditioner,

Färdighet och förmåga

• identifiera behov av ytterligare kunskap och förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling,
• stödja andras lärande med särskilt fokus på evidensbasering,
• kunna redogöra för sociala, kulturella och praktiska aspekter på vetenskaplig verksamhet och kunskapsbildning,
• visa förmåga att analysera och identifiera var texter från aktuella traditioner är hemmahörande i fältet modern vetenskapsteori och vetenskapsstudier,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna värdera den vetenskapliga kunskapens politiska förutsättningar, samhälleliga roll och betydelser (genus, forskningspolitik och populärvetenskap),
• tillgodogöra sig och självständigt kunna ta ställning till resonemang om epistemisk rättvisa och ståndpunktsepistemologi,
• kunna problematisera gränsdragningar mellan fakta och värderingar i kunskapssammanställningar och riktlinjer.

Föreläsningar, inlämningar och seminarier.

Motsvarande moment tillgängliggörs också på distans i form av föreläsningsfilmer, inlämningar och skriftlig återkoppling.

Undervisningsspråk: huvudsakligen svenska. Undervisning på engelska och norska kan förekomma.

En eller flera skriftliga inlämningar som försvaras samt opponering på annan students inlämning. Aktivt deltagande i obligatoriska seminarier kan förekomma. Vid frånvaro kan ges möjlighet till skriftlig kompensationsuppgift.

Rättande lärare kan begära komplettering av examination.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Kursen kräver tillgång till dator (eller motsvarande) med internetuppkoppling.

Kursen ersätter tidigare kursversion med kod VT2121.

Kursen får ej ingå i examen tillsammans med kursen VT1102.