Offentlig rätt

Kursen ges på första terminen på Juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav.

Kursen behandlar de offentligrättsliga ämnena statsrätt, EU-rätt och rättigheter (kursens ämnesområden). Dessa ämnen omfattar i sig flera olika delämnen. Vilka delämnen som hanteras kan komma att variera från kurstillfälle till kurstillfälle.

Statsrätt kan exempelvis behandla det svenska statsskicket, lagstiftningsprocessen, demokratiska principer, det statsrättsliga systemet och dess funktion, normgivningsmakten, förvaltningens organisation och verksamhet, rättskipningen och domstolsväsendet samt olika kontrollorgan.

EU-rätt kan exempelvis behandla den konstitutionella EU- rätten (inbegripande institutioner, rättsakter och principer), EU-rättens genomslag i nationell rätt samt materiella regler rörande fri rörlighet för varor.

Rättigheter kan exempelvis behandla rättigheter skyddade i grundlag, EU-stadgan och/eller Europakonventionen; dataskydd, handlingsoffentlighet och sekretess samt yttrande- och tryckfrihet.

Inom olika delar av nämnda områden lyfts frågeställningar som har betydelse för en hållbar utveckling. Upprätthållandet av grundläggande värderingar såsom demokrati, likabehandling, icke-diskriminering, legalitet, förutsebarhet och öppenhet möjliggör en hållbar utveckling av rättsområdet offentlig rätt.

Det övergripande målet med kursen är att studenten ska få grundläggande kunskaper i och grundläggande förståelse för de offentligrättsliga ämnena statsrätt, EU- rätt och rättigheter (kursens ämnesområden). Målet är också att studenten ska kunna bedöma problemställningar inom kursens ämnesområden ur perspektivet hållbar utveckling.

Kunskap och förståelse 

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna redovisa grundläggande kunskaper i centrala delar av kursens ämnesområden och ha kännedom om områdenas centrala rättskällor.

- ha grundläggande förståelse för det statsrättsliga systemet och kännedom om relationerna mellan olika typer av statsrättslig reglering och mellan kursens ämnesområden. I detta inbegrips även en förståelse för exempelvis EU-rättens inverkan på den nationella rätten.

- ha grundläggande förståelse för olika slag av rättsförhållanden som kan föreligga mellan den enskilde och det allmänna.

Färdigheter och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna identifiera, analysera och argumentera kring statsrättsliga frågor inom kursens ämnesområden på en grundläggande nivå med hjälp av grundläggande juridisk metod.

- kunna använda relevanta rättskällor och informationskällor i övrigt samt kritiskt förhålla sig till olika typer av källmaterial som förekommer inom kursens ämnesområden.

- i skrift kunna presentera sin argumentation på ett begripligt, logiskt, juridiskt tillämpande och övertygande sätt.

- ha en grundläggande förmåga att relatera offentligrättsliga spörsmål till frågeställningar rörande hållbar utveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten på en grundläggande nivå kunna

- identifiera och värdera relevanta rättskällor och olika typer av källmaterial som förekommer inom kursens ämnesområden.

- reflektera över problem och fenomen relaterade till kursens ämnesområden, såsom exempelvis relationerna och maktförhållandet mellan särskilda institutioner såsom EU, Europarådet, riksdagen, regeringen, myndigheter, domstolar och kontrollorgan och relationerna och maktförhållandet mellan huvudsakligen, å ena sidan, EU, Sverige som stat, riksdagen, regeringen, myndigheter, domstolar, olika kontrollorgan, och å andra sidan, den enskilda individen med utgångspunkt i andra relevanta samhälleliga perspektiv såsom exempelvis hållbar utveckling eller genus.

Under kursen kan exempelvis följande läraktiviteter förekomma:

- Föreläsningar

- Seminarier

- Verkstäder

- Avstämningsuppgifter

- Kamratbedömning

- Studiebesök

Föreläsningarna kan ha olika funktion. De kan exempelvis introducera ämnen för att underlätta för egenstudier, fördjupa och förtydliga vissa frågor eller ämnen som inte behandlas i kurslitteraturen eller ge perspektiv från praktiskt verksamma jurister som arbetar med kursens ämnesområden.

Seminarierna och verkstäderna kan exempelvis ägnas åt övningsuppgifter eller rättsfallsstudier. Seminarier har ofta upplägget att studenterna ska förbereda sig på förhand inför tillfället, exempelvis genom att läsa ett visst material eller ta fram lösningsförslag på uppgifter. Verkstäder har istället ofta upplägget att studenterna först vid det aktuella tillfället får en uppgift som ska hanteras på plats.

Avstämningsuppgifter beskrivs nedan och är både en möjlighet att träna på kursens ämnesområden och en möjlighet att bygga portfölj.

Kamratbedömning ger studenterna möjlighet att aktivt förhålla sig till och kommunicera kring texter med rättsligt innehåll och går ut på att studenterna får möjlighet att ge återkoppling till varandras prestationer.

Studiebesök kan exempelvis ges hos domstolar, förvaltningsmyndigheter eller andra organisationer och syftar till att studenterna ska få en bild av tänkbara framtida arbetsplatser och verksamheter som arbetar med kursens ämnesområden.

Digital undervisning kan förekomma.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Kursen examineras med en förenklad portföljmodell (Modul/provkod 0010). Detta innebär följande.

Under kursens gång ges studenterna möjlighet till skriftliga avstämningsuppgifter. I kursens slutskede ges vidare studenterna möjlighet att delta i en skriftlig salstentamen (sluttentamen).

Efter sluttentamen ska studenterna skriva en så kallad portfölj. I den här kursen avses med portfölj att studenterna ska ange vilka prestationer de vill åberopa till examination. Studentens åberopade prestationer utgör studentens portfölj. Vid betygssättning är det portföljen som bedöms och studenten får ett omdömesbetyg på hela portföljen.

Studenten ska i sin portfölj åberopa en (1) prestation avseende ämnesområdet statsrätt, en (1) prestation avseende ämnesområdet EU-rätt och en (1) prestation avseende ämnesområdet rättigheter. Studenten ska i sin portfölj också åberopa en (1) prestation rörande perspektivet hållbar utveckling. Studenten har under kursen möjlighet att prestera genom dels avstämningsuppgifter, dels sluttentamen. Såväl avstämningsuppgifter som sluttentamen är frivilliga, men minst en prestation per ämnesområde behövs för att studenten ska kunna få ett godkänt resultat på kursen, se nedan.

Möjligheten till avstämningsuppgifter avser begränsade områden av kursinnehållet. Varje avstämningsuppgift ges endast en gång och kan inte göras om eller göras vid annat tillfälle än det som schemalagts.

Två sorters avstämningsuppgifter kan erbjudas. Den första sorten är hemtentan. Den kan skrivas och ges in på distans. Den andra sorten är deltentan. Den skrivs i tentamenssal, som en skriftlig salstentamen. För varje kurstillfälle beslutar examinator om avstämningsuppgifter ska erbjudas i form av hemtentor eller deltentor eller en kombination av dessa.

Möjligheten till sluttentamen avser hela kursens innehåll. Exempelvis ges under ett sluttentamenstillfälle flera uppgifter, en uppgift för vart och ett av kursens ämnesområden och en uppgift rörande perspektivet hållbar utveckling.

Genom portföljen ges studenten möjlighet att välja vilka prestationer som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten uppnått kursens lärandemål. Studenterna ges därmed möjlighet att åberopa en prestation i form av en uppgift i en avstämningsuppgift i ett visst ämne eller en uppgift på sluttentamen i det aktuella ämnet. En viss prestation kan endast åberopas gentemot motsvarande ämne på kursen.

En avstämningsuppgift eller en uppgift på sluttentamen bedöms endast då en student väljer att åberopa den i sin portfölj. Endast prestationer som har lämnats in inom utsatt tid och som i övrigt följer de instruktioner som ges för den aktuella uppgiften kan åberopas.

En prestation i form av en uppgift i en avstämningsuppgift eller en uppgift på sluttentamen (eller en uppgift på omtentamen) får åberopas vid den ordinarie tentamen, vid omtentamen och vid omtentamen i augusti under det läsår då den åberopade prestationsmöjligheten ges. Prestationerna i avstämningsuppgifter, sluttentamen eller någon av omtentamenstillfällena kan däremot inte åberopas under efterföljande läsår. Detta innebär att kursdeltagare som inte nått godkänt vid ett kurstillfälle får chansen att vid ett nytt kurstillfälle bygga upp en ny portfölj med prestationer.

För godkänt betyg krävs att studentens åberopade prestationer bedöms som godkända för vart och ett av kursens ämnesområden samt för perspektivet hållbar utveckling. Studenter som får underkänt betyg på portföljen (och därmed underkänt betyg på kursen) erbjuds tillfälle att skriva omtentamen och tillfälle att lämna in en portfölj på nytt. Detsamma gäller studenter som inte i anslagen tid presenterar sin portfölj.

Omtentamen motsvarar sluttentamen och avser således hela kursens innehåll. Vid omexamination ska studenten (återigen) ge in en portfölj och ange vilka prestationer som åberopas. Studenter som fått ett godkänt omdöme på ett eller flera av kursens ämnesområden och/eller för perspektivet hållbar utveckling behåller det godkända omdömet för det ämnet och ska vid omexamination i den nya portföljinlämningen endast åberopa prestationer avseende ämnen som inte bedömts som godkända vid tidigare portföljinlämning. Vid betygsättning är det precis som vid ordinarie examination portföljen som bedöms och studenten får ett omdömesbetyg på hela kursen. Kursdeltagare som inte presenterar sin portfölj i anslagen tid får invänta nästa bedömningsomgång som inträffar efter nästkommande omtentamen. Detta oavsett om kursdeltagare vill delta i omtentamen eller inte.

Såväl avslutningstentamen, omtentamen och avstämningsuppgifter kan ske helt eller delvis på engelska.

Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran ska ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor.

På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U).

Åberopade prestationer bedöms inte med poäng, utan varje prestation ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) eller Underkänd (U). Prestationer rörande perspektivet hållbar utveckling ges dock något av betygen Godkänd (B) eller Underkänd (U). Dessa betyg läggs sedan samman av examinator till ett slutligt betyg på kursen som tar i beaktande hur studenten har lyckats prestera som helhet i sin portfölj.

Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursvärdering ska därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Student som är behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen har rätt till viss ersättning samt intyg.

Student som saknar godkänt resultat avseende deltentamen 1 på Juridisk introduktionstermin (HRO100/HR8100) får göra om tentamen på kursen Offentlig rätt (HRO102). Kurserna HRO100/HRO8100 kan ej användas i examen tillsammans medHRO102.