Migration och hälsa i ett socialt, demografiskt och politiskt sammanhang

Kursen ges inom ramen för Masterprogram i folkhälsovetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs på avancerad nivå.
Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i folkhälsovetenskap (M2PHP)

Behörig att antas till kursen är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap samt betyg Godkänd/E i Engelska B/Engelska 6.

Kursen kommer att ge studenterna en grundläggande kunskap om grundläggande koncept och globala överenskommelser runt migranters mänskliga rättigheter, inklusive deras rätt till hälsa. Utifrån tillgänglig forskning kommer kursen att gå igenom bio-psyko-sociala mekanismer mellan migrationsprocessen och fysisk och psykisk hälsa. Kursen kommer även att uppmärksamma potentiella skillnader i dessa mekanismer utifrån den stora heterogeniteten bland migranter avseende social position (intersektionalitet) och diskutera hur potentiella interventioner och policys kan förebygga sjukdom och förbättra hälsan i olika grupper av migranter inklusive sambandet mellan hälsa och integration. Då området migration och hälsa är mycket omfattande kommer studenterna även att få möjligheten att fördjupa sig inom ett specifikt område (exempelvis geografiskt, hälsomässigt eller inom en specifik grupp) i enlighet med sina specifika erfarenheter/intressen.

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap har i sin helhet en tydlig koppling till de globala målen om hållbar utveckling. Framförallt gäller detta mål 3 (Hälsa och välbefinnande) samt genom att arbeta mot att Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar även mål 4.7 (Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap). Utöver detta fokuserar MPH234 Migration och hälsa i ett socialt, demografiskt och politiskt sammanhang på uppmaningen Leave no one behind som lyfts fram som kärnan i Agenda 2030 för hållbar utveckling av IOM (FN:s internationella organ för migration). Enligt IOM är området migration och hälsa nära kopplat till flertalet hållbarhetsmål (utöver dem nämnda ovan, 3 och 4.7). Däribland mål 1 (Ingen fattigdom), mål 5 (jämställdhet), mål 10 (minskad ojämlikhet) och mål 16(fredliga och inkluderande samhällen).

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Beskriva huvudsakliga koncept samt globala överenskommelser och ramverk avseende migration och migranters mänskliga rättigheter, inklusive rätten till hälsa
• Förklara hur faktorer före migration, under migrationen och efter ankomsten till ett nytt land (tex integration) har ett samband med fysisk och psykisk hälsa, inom olika grupper av migranter
• Beskriva relevansen av sociala, politiska och juridiska faktorer för förutsättningen att nå en god hälsa, för olika grupper av migranter

Färdigheter och förmåga

• Analysera potentiella barriärer, på olika nivåer, för att tillgodose migrantershälsomässiga behov i ett specifikt land/kontext.
• Identifiera relevanta intressenter/aktörer och med utgångspunkt i tillgänglig forskning föreslå adekvata interventioner och policyförändringar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera över hälsosituationen hos migranter i ett specifikt land/kontext, utifrån tillgänglig forsknings omfattning och kvalitet, samt perspektiv från etik och mänskliga rättigheter
• Reflektera över den potentiella heterogeniteten inom gruppen migranter utifrån social position (tex genus, utbildning, etnicitet, klass) samt hur denna kunskap kan bidra i formuleringen av utmaningar, interventioner och policys fokuserade på förbättrad hälsa på individ- och populationsnivå

Kursen är hållbarhetsfokuserad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning. Detta innehåll utgör även kursens huvudsakliga fokus.

Kursen utgår från studentcentrerat lärande med fokus på studentaktivitet och interaktion och inkluderar föreläsningar, individuella uppgifter, seminarier och diskussioner baserade på forskning och aktuella exempel från omvärlden.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Undervisning, litteratur och examination sker på engelska.
Studenter som läser kursen som fristående kurs kan välja att lämna in skriftliga inlämningsuppgifter på svenska.

Kursen examineras genom:

• En individuell uppgift inkluderande en skriftlig rapport, en muntlig presentation och en kamratbedömning vid ett examinationsseminarie
• Två obligatoriska seminarier

Frånvaro från obligatoriska moment skall kompenseras genom skriftliga uppgifter enligt anvisningar från kursledaren.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på den individuella uppgiften samt G på kursens två obligatoriska seminariuer
För betyget Godkänd (G) på hel kurs krävs minst G på den individuella uppgiften samt G på kursens två obligatoriska seminarier.

Kursvärdering sker skriftligt via Göteborgs universitets lärplattform, samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analysen diskuteras med studenterna inom ramen för programutskott.
Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på lärplattformen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som påbörjar kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst
ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.