Mångfald, jämlikhet, inkludering och utbildning
Diversity, equity, inclusion and education
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ges som fristående kurs.
Huvudområde: Pedagogik
Huvudområde med fördjupning
Behörighet
Innehåll
Kursen behandlar frågor om mångfald, inkludering och rättvisa och vad dessa begrepp kan innebära i förhållande till olika praktiker (skola, högre utbildning, arbete, fritiden) där utbildning står i fokus. Begreppen förstås både som delar av olika diskurser som då måste diskuteras kritiskt, men även som en del av olika pedagogiska situationer där de kan fungera som verktyg för att förklara, förhålla sig och förändra en praktik med fokus på hinder och möjligheter för delaktighet och deltagande. Genom tre tematiska delkurser introduceras och fördjupas centrala begrepp som integration och inkludering, delaktighet, tillgänglighet och rättvisa. Fokus ligger på hur olika maktdimensioner – såsom genus, klass, etnicitet, flerspråkighet och kapabilitet – samverkar och påverkar individers utbildning. Kursen tar avstamp i intersektionella och dekoloniala perspektiv för att undersöka hur utbildningspolitik och institutionella samt organisatoriska strukturer både kan skapa hinder och möjliggöra deltagande för sårbara grupper i samhället som riskeras att marginaliseras.
Tema 1: Migration och integration
Detta tema fokuserar på hur migration påverkar individers utbildning, deltagande och integration. Genom intersektionella och dekoloniala perspektiv granskas hur exempelvis språk, kultur och etnicitet påverkar individers tillgång till utbildning, arbete och fritid. Kritiska diskussioner förs om integrationsbegreppets innebörd, maktförhållanden och de praktiker som påverkar inkludering av individer med utländsk bakgrund i samhället.
Tema 2: Kapabilitet och inkludering
I detta tema utforskas hur individers möjligheter att delta i samhället formas av deras resurser, förmågor och sociala omständigheter. Utgångspunkten är kapabilitetsperspektivet, där fokus ligger på att identifiera hinder och möjligheter för inkludering i utbildning. Begrepp som tillgänglighet, stöd och delaktighet kopplas till frågor om funktionsvariation och andra maktdimensioner som påverkar människors möjlighet att delta på lika villkor.
Tema 3: Institutionella och organisatoriska strukturer
Temat belyser hur institutionella och organisatoriska faktorer – såsom stödstrukturer, ledarskap, regelverk och styrdokument – påverkar möjligheten till inkluderande miljöer. Det granskar kritiskt hur dessa strukturer både kan främja och hindra delaktighet för olika grupper. Temat inkluderar en analys av dokument och regelverk från olika organisationer för att belysa hur de arbetar med frågor om mångfald, tillgänglighet och rättvisa och skapande av inkluderande utbildningspraktiker.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenterna kunna:
Kunskap och förståelse
-
redogöra för centrala begrepp inom kritiska teorier, såsom genus, klass, etnicitet, flerspråkighet och kapabilitet, samt deras relevans inom utbildning och samhällsanalys.
-
beskriva hur olika maktordningar samverkar och påverkar villkor för deltagande i utbildning
Färdigheter och förmåga
- tillämpa intersektionella och dekoloniala analysverktyg på policytexter och utbildningspraktiker för att identifiera hinder och möjligheter till inkludering och deltagande
- självständigt och i grupp diskutera och kritiskt granska utbildningsrelaterade frågor och processer med fokus på mångfald, rättvisa och inkludering
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över egna och andras positioner och värderingar i relation till frågor om mångfald, inkludering och social rättvisa.
- kritiskt diskutera utbildningens roll i att reproducera eller utmana ojämlikhet i samhället ur ett etiskt perspektiv med fokus på sårbara grupper
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Kursen genomförs med hjälp av föreläsningar, seminarier som förutsätter aktivt och förberett deltagande, handledning, arbete i mindre grupper samt författande av texter.
Undervisningsspråk: engelska
Examinationsformer
Kursen examineras genom:
- Individuell skriftlig uppgift (7,5 hp)
- Muntlig redovisning i grupp (Analys av policydokument) (5 hp)
- Aktivt deltagande på 5 seminarier med tillhörande underlag (2,5 hp)
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredsställande (D), Tillräckligt (E) and Otillräckligt (F).
För att studenten ska tilldelas något av de godkända kursbetygen A–E krävs att godkänt betyg erhållits på samtliga examinerande moment. Kursbetyget avgörs av det betyget som erhölls i examination Individuell skriftlig uppgift.
Komplettering av examinerade studentprestation kan medges.
Kursvärdering
Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Fortlöpande muntliga samtal om kursens innehåll och form görs kontinuerligt i samband med kurstillfällena. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas till de studenter som genomförde kursvärderingen samt till de studenter som ska påbörja kursen.
Övriga föreskrifter
Nätbaserad information och kommunikation används och dator med internetuppkoppling krävs.