Konst- och kulturteori 3

Kursen är en programkurs som ges termin 3.

Kursen ingår i Konstnärligt kandidatprogram i fri konst (K1FRI).

Godkända kurser

• Konst- och kulturteori 1, 7,5 hp (FRGAC1)
• Konst- och kulturteori 2, 7,5 hp (FRGAC2).

Kursen behandlar konstutställningen som en kritisk form där offentligheter skapas med exempel från renässansen fram till idag. Konstutställningen förstås då i utvidgad mening som ett gränssnitt mellan samhälle, konst och publiker. Genom att studera konkreta exempel sedda från olika konst- och kulturteoretiska perspektiv lär sig studenten att undersöka utställningen som en kritisk form. Det innebär att den diskuteras, analyseras och värderas i förhållande till gemenskaper, konflikter, maktrelationer och gränsdragningar i dagens offentligheter. I ett skriftligt essäarbete utvecklar studenten sin kunskap om konstutställningens förutsättningar och som medium för konstnärlig gestaltning.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse 

• redogöra för konstutställningens roll som kritisk form i offentlighet

Färdigheter och förmåga

• kritiskt granska en samtida eller historisk konstutställning med utgångspunkt i konst- och kulturteoretiska perspektiv
• kritiskt granska andras konstkritiska texter

Värderingsförmåga och förhållningsätt

• analysera en samtida eller historisk konstutställnings relation till offentlighet med utgångspunkt i konst- och kulturteoretiska perspektiv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning och textinläsning.

Undervisningsspråket är svenska och engelska. Undervisningsspråket kan till stor del komma att vara engelska om utbytesstudenter deltar i kursen.

Lärandemålen examineras genom

• skriftligt genom inlämningsuppgifter
• muntlig presentation av en färdigställd essä vid slutseminarium.

Komplettering av examinerad studentprestation kan komma att medges. Möjligheten till komplettering bedöms individuellt och beslutas av examinator. Komplettering sker genom de uppgifter som examinator bestämmer och inom angiven tidsram.

Frånvaro vid examinerande moment kan komma att ersättas med annan examinationsform efter examinators bedömning.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Studenterna ges möjlighet att utvärdera kursen anonymt i samband med kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.