Intervjuer med lärare i religionsvetenskap och teologi

Hur kommer det sig att det blev religionsvetenskap och teologi för dig?

– Jag disputerade i ett ämne som hette kyrkovetenskap, men som oftast går under namnet praktisk teologi. Jag började plugga religionsvetenskap och teologi för att bli präst i Svenska kyrkan, när vi skulle välja uppsatsämnen valde jag ett ämne inom praktisk teologi och började fördjupa mig i frågor om barn, barnsyn och kyrklig praktik. Jag fortsatte att skriva om detta på olika sätt och min avhandling handlar om barns gudstjänstfirande och hur barn kan bidra till utvecklingen inom liturgisk teologi. 

Vad undervisar du i?

– Jag undervisar i ämnet Kristendomens historia. Mer konkret innebär det att jag undervisar om kyrkors praktiska uttryck, i både historia och nutid. Dessutom i kurser om global kristendom och om ämnen inom praktisk teologi, som liturgik, homiletik och själavård. Jag har också undervisning på grundkursen i religionsvetenskap och teologi, på lärarprogrammet och på kursen Svenska kyrkans tro och liv, samt handleder uppsatser. 

Vad forskar du om?  

– Jag forskar om barn och kyrka på olika sätt, med särskilt fokus på gudstjänst. Jag har arbetat en del med forskningsmetoder för att forska tillsammans med barn. När jag inte arbetar med barnfrågor är min forskning framförallt inriktad på frågor om teologisk utbildning och prästutbildning. 

Varför är det intressant?

– Jag tycker att det är intressant att befinna mig i gränslandet mellan olika discipliner och forskningstraditioner. Det får jag göra när jag arbetar med barnfrågor. I arbetet med och om barn utmanas ofta sådant vi tenderar att ta för givet inom teologin och som forskare behöver jag använda mig av resurser från flera olika forskningsfält. Det är också roligt att försöka fördjupa sig i och analysera sådant som många är engagerade i. Jag tycker om att försöka ta ett steg tillbaka från diskussionerna och debatterna och försöka förstå. Det får jag göra i min forskning. 

När är ditt jobb som roligast?

– Det är ofta olika saker som är roligt olika dagar. Jag är glad att jag får växla mellan forskning och undervisning. Det är jätteroligt att tänka och skriva och försöka förstå, men om jag har suttit länge ensam vid datorn saknar jag verkligen att träffa andra människor och få ny input – som man får genom att undervisa. 

Om du inte hade blivit religionsvetare/teolog, vad hade du blivit då?

– Då hade jag arbetat som präst. 

Varför tycker du att man ska studera religionsvetenskap och teologi?

– Det finns många anledningar och alla har säkert sin egen variant. Jag tycker att man ska studera religionsvetenskap och teologi eftersom det är ett brett ämne där man kan fördjupa sig i många olika saker som bidrar till en ökad förståelse för världen vi lever i.

Har du något tips på vägen till studenter som läser religionsvetenskap och teologi eller någon som är intresserad av att läsa det?

– Leta efter de platser där kunskaperna från olika kurser möts och berikar varandra. Det kommer att göra det både lättare och roligare att lära sig nya saker, om man kan se hur de hänger ihop. 

Hur kommer det sig att det blev teologi för dig?

– Jag hade egentligen planerat att söka in på ett filosofiprogram. Jag var helt inställd på filosofin, älskade Platon och hade läst en del böcker i ämnet under första två åren på gymnasiet. Men så började jag titta närmare på hur kurserna såg ut vid det universitet jag hade valt att söka till. Då upptäckte jag att mina intressen inom filosofin verkade svara bättre mot den tillnärmning till ämnet som erbjöds inom teologin. Jag var intresserad inte bara av filosofiska argument utan även av levnadssätt och erfarenheter – framföralltmystik. Många av antikens filosofer framstår ju närmast som mystiker. Jag ville förstå kopplingen mellan filosofi och mystik och då var det teologin som erbjöd de metodiska hjälpmedel jag behövde.

Vad undervisar du i?

– Jag undervisar i systematisk teologi; här ingår kristen troslära men också etik och religionsfilosofi samt studiet av kristen andlighet.

Vad forskar du om?  

– Det andliga; men då inte enbart det andliga i personlig bemärkelse (andliga upplevelser, andliga övningar, osv) utan även det andliga i rumslig och social bemärkelse, alltså andaroch andevärldar. Just nu forskar jag på den ekologi av andar som frodas inom folktron men som på olika sätt inte fått plats i kristen troslära.

Varför är det intressant?

– Om vi tar detta med andevärldar ses de ju allmänt som något övernaturligt. Ändå förnimmsandar i folktron framför allt i naturliga fenomen, till exempel i fåglars flykt, flodersforsande eller plantors färg. Detta är intressant i ljuset av nutida teologi och särskilt ekoteologi, där natursyn aktivt debatteras, samtidigt som det belyser den grad till vilken teologin förkastat som vidskeplighet praktiker med marknära dimensioner.

När är ditt jobb som roligast?

– När jag upptäcker något om en text eller en idé som ingen sett förr, eller förstår ett fenomen på ett nytt sätt. Då börjar det som A. N. Whitehead kallade tänkandes ”äventyr”. Det är en oslagbar känsla.

Om du inte hade blivit teolog, vad hade du blivit då?

 – Harpist; fast jag undrar om jag hade gillat yrkesmusiken.

Varför tycker du att man ska studera teologi?

 – Man ska studera teologi för att man tycker om ämnet. Det kanske låter banalt, men kärlek till ett ämne är faktiskt en god – om inte den bästa – motiveringen till fortsatta studier. Känslan man har inför sitt ämne får gärna vara lite som en förälskelse; då är man på rätt väg.

Har du något tips på vägen till studenter som läser teologi eller någon som är intresserad av att läsa teologi?

 – Ofta föreställer vi oss att teologi handlar om Gudsbevis och om att försvara kristen troslära, men det är bara en del av historien. En annan del utgörs av de som på olika sätt upplevt Gud. Här är det inte alltid möjligt att skilja mellan det gudomliga och det vidunderliga; enligt traditionen mötte t.ex. den helige Antonios en gång en kentaur på sin fromma ökenvandring medan den helige Kristoffer innan han kristnades var en hundhövdad varulv. Är man intresserad av det ”omöjliga” – av Gud förstås (kanske det mest ”omöjliga” i ett sekulärt paradigm) men också av mirakler, monster, trolldom och mystiker – är teologiska studier rätt plats att börja.