Grundläggande ämnesdidaktik i bild för lärare

Kursen kan ingå i individuell studieplan för studenter med minst 8 års lärarerfarenhet som antagits till Vidareutbildning av Lärare (VAL) med inriktning bild som undervisningsämne.

För tillträde till kursen krävs antagning till Vidareutbildning Av Lärare (VAL). Behörighetskrav till ovanstående utbildning anges SFS 2011:689 ändrad t.o.m. SFS 2013:831 med senare ändringar.

Kursen syftar till att säkerställa att studenten har nödvändiga kunskaper om bilddidaktikens grunder, skolans styrdokument och bedömning inom praktiskt bildarbete, med särskilt fokus på processbaserat lärande. Med utgångspunkt i grundskolans kursplan och styrdokument prövas studentens förmåga att planera, bedöma och följa upp barns och ungas lärande i bildämnet på ett professionellt sätt. Detta innefattar att kunna bedöma elevers bildproduktion och kunskapsprogression utifrån ett yrkesetiskt förhållningssätt samt med hänsyn till estetiska och samhälleliga perspektiv.

I kursen genomför studenten uppgifter kring tolkning och tillämpning av kurs- och ämnesplaner samt analys av bildämnets centrala innehåll och läroplanens övergripande mål. Kursen behandlar vidare hur bildundervisning kan utformas för att möta elevers individuella förutsättningar och behov.

Studierna omfattar reflektioner kring bildämnets etiska och estetiska dimensioner, där studenten diskuterar undervisningens syfte och utmaningar samt de verktyg som finns för att stimulera elevers bildspråkliga och kommunikativa kompetens.

Kursen innehåller ett praktiskt moment där studenten genomför ett bildundervisningstillfälle i skolan. Studenten planerar, genomför och utvärderar en pedagogisk aktivitet utifrån bildämnets styrdokument och bilddidaktisk teori.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

• beskriva olika sätt att värdera och bedöma barns och ungas bildarbete med utgångspunkt i grundskolans kursplan i bild 
• diskutera bildundervisningens målsättning, struktur och ansvarsområden utifrån styrdokument och kursplaner 
• redogöra för grundläggande teori- och begreppsbildningar inom bildämnet och deras betydelse för elevers kunskapsutveckling 
• redogöra för metodval i bilundervisningen kopplat till progression i lärande utifrån skolans styrdokument
• identifiera olika sätt att handla i varierande undervisningssituationer och relatera dessa till styrdokument samt vetenskapliga teorier och perspektiv

Färdighet och förmåga

• använda relevanta undervisningsstrategier utifrån olika lärsituationer och elevers behov, med stöd i styrdokument och utbildningsvetenskaplig teori
• identifiera, dokumentera, bedöma och betygsätta kunskapsnivåer i bildämnet 
• planera, genomföra och utvärdera bildundervisning utifrån bilddidaktisk teori och skolans styrdokument.
• tillvarata elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling i bild 
• använda relevanta begrepp inom bilddidaktik och ämnesteori på ett adekvat sätt i relation till undervisning i ämnet bild. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera kring bedömning och värdering i relation till processbaserat lärande i bild samt visa på exempel i den egna undervisningen 
• följa upp, värdera och bedöma den enskilda elevens/elevers lärande utifrån begreppen kunskapskvalitet och kunskapsprogression 
• reflektera över elevers olika förutsättningar för lärande vid planering och genomförande av undervisning i relation till inre och yttre ämnesmiljöer
• reflektera över vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter kopplat till det egna pedagogiska arbetet.

Kursen genomförs som distansstudier via Göteborgs universitets lärplattform.

Undervisningen sker genom individuell handledning.

Undervisningsspråket är svenska.

Lärandemålen examineras genom

• skriftliga inlämningsuppgifter
• skriftlig planering av en bildlektion i skolan
• en genomförd bildlektion i skolan. Genomförandet av en bildlektion i skolan förutsätter att studenten planerar examinationstillfället i god tid tillsammans med examinator. 
• muntlig utvärdering av genomförd bildlektion
• muntligt deltagande vid seminarier. 

Komplettering av skriftliga uppgifter kan komma att medges. Möjligheten till komplettering bedöms individuellt och beslutas av examinator. Komplettering sker genom de uppgifter som examinator bestämmer och inom angiven tidsram.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Studenterna ges möjlighet att utvärdera kursen skriftligt anonymt och muntligt i grupp i samband med kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Nätbaserad undervisning på distans förutsätter tillgång till dator med kamera, mikrofon och internetuppkoppling.