Demokrati och demokratisering i ett jämförande perspektiv

Kursen är en obligatorisk kurs på andra terminen på Statsvetarprogrammet och ges även som fristående kurs. Kursen är också en valbar kurs inom Europaprogrammet och Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram.

Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap.

För tillträde till kursen krävs godkänt i kursen Institutioner och aktörer i demokratin, 15 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper.

Under de senaste årtiondena har en demokratiseringsvåg svept över världen. Som ett resultat håller de flesta länder i världen idag åtminstone val. Beroende på var i världen man befinner sig skiljer sig dock demokratins kvalitet, utformning, förutsättningar och grad av konsolidering mycket. Dessa skillnader gör i sin tur att demokratin producerar olika utfall i olika länder och för olika befolkningsgrupper. Beroende på samhällets karaktär ställs demokratin dessutom inför olika typer av utmaningar.

Med utgångspunkt i de ovan beskrivna skillnaderna erbjuder den här kursen en djupdykning i några av de för demokratin mest centrala frågeställningarna. Kursen behandlar särskilt olika teorier om hur demokrati kan förstås och definieras, hur ett demokratiskt system etableras och upprätthålls, hur samhällets karaktär påverkar villkoren för det demokratiska systemets utformning, samt vilka utmaningar

demokratiska system – gamla som nya – har mött och står inför. För att illustrera skillnader i demokratins kvalitet, utformning, förutsättningar, grad av konsolidering, möjligheter och utmaningar utgår kursen från såväl historiska som dagsaktuella händelser och skeenden. Centrala statsvetenskapliga teorier kommer till användning och diskuteras inom ramen för en jämförande och problemdriven ansats.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för olika förståelser och definitioner av demokrati och demokratisering.
• Återge de huvudsakliga argumenten för och emot demokrati som styrelseskick.
• Beskriva huvuddragen i teorierna kring hur ett demokratiskt styrelseskick kan etableras och upprätthållas.
• Redogöra för hur samhällets karaktär påverkar villkoren för demokratins utformning.
• Återge de huvudsakliga utmaningar demokratiska system har stått och står inför.

Färdigheter och förmåga

• Diskutera och jämföra hur demokratier skiljer sig åt vad gäller kvalitet, utformning, förutsättningar och grad av konsolidering med utgångspunkt i litteraturen.
• Analysera de möjligheter och utmaningar demokratiska system står inför med utgångspunkt i litteraturen.
• Diskutera hur samhällets karaktär påverkar villkoren för demokratins utformning utifrån olika teoretiska perspektiv.
• Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
• Uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig svenska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Självständigt värdera och kritisera etablerade statsvetenskapliga teorier kring demokrati och demokratisering.
• Självständigt formulera teoretiskt och empiriskt förankrade forskningsfrågor.
• Aktivt och självständigt delta i vetenskapliga diskussioner samt genomföra skriftliga och muntliga övningar i enlighet med god akademisk standard.

Kursens undervisning är organiserad i form av föreläsningar samt seminarier i mindre grupper. Kursen innehåller muntliga såväl som skriftliga moment.

Undervisningsspråk: svenska

Kursens föreläsningar ges på svenska eller engelska. Merparten av kurslitteraturen är på engelska.

Kursen examineras genom skriftliga och muntliga moment. Alla examinerande moment är individuella.

Övning 1 (3,5 hp), är en skriftlig inlämning och en muntlig diskussion i vilken studenten förväntas delta aktivt. Övning 1 betygsätts med antingen väl godkänt, godkänt eller underkänt.

Övning 2 (2 hp) är en muntlig gruppövning där studenten förväntas delta aktivt i diskussionen. Övning 2 betygsätts med antingen godkänt eller underkänt.

Övning 3 (3,5 hp) är en skriftlig inlämning och en muntlig redovisning, där studenten förväntas delta aktivt i diskussionen. Övning 3 betygsätts med antingen väl godkänt, godkänt eller underkänt.

Övning 4: Litteraturöversikt (6 hp) är en skriftlig inlämning och en muntlig redovisning av litteraturöversikten, inkluderande en muntlig opposition på en annan students litteraturöversikt. Litteraturöversikten betygsätts med antingen väl godkänt, godkänt eller underkänt.

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid ett obligatoriskt moment kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå examination för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att uppnå betyget Godkänt (G) på hela kursen måste studenten ha G på samtliga muntliga och skriftliga examinationer. För att få betyget Väl Godkänt (VG) på hela kursen måste studenten ha, väl godkänt på litteraturöversikten (övning 4) samt därutöver väl godkänt på antingen övning 1 eller övning 3 samt G på övning 2.

Om betygsgränser gäller följande: För att uppnå godkänt betyg krävs att man visar att man på ett korrekt och tillräckligt täckande sätt kan redogöra för grundläggande sakförhållanden – om det så gäller en definition av ett begrepp eller en redogörelse för demokratins olika institutionella och konstitutionella vägval. Till detta kommer att svaret skall vara väldisponerat samt hålla en röd tråd. För betyget väl godkänt ökar kraven genom att man dessutom måste visa att man kan tillföra diskussionen ett eget bidrag. Det som bedöms här är graden av självständighet i förhållande till litteraturen, eller annorlunda uttryckt förmågan att göra en analys.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.