Befolkningsutveckling och urbanisering

Kursen är en grundkurs i kulturgeografi. Den kan läsas som fristående kurs och ingår även i Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi, samt som valfri profilering i Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Kursen kan ingå i följande program: 1) Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI) och 2) Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi (S1SAP)

Kursen ger en introduktion till befolkningsgeografi och urbanisering med fokus dels på befolkningsutveckling och aktuella befolkningsfrågor, och dels på urbaniseringsprocesser och stadens funktioner, samt aktuella utmaningar kopplade till urbaniseringen. Kursen fokuserar människans roll och rörelser, och diskuterar viktiga begrepp såsom urbanisering, migration och segregering. Genomgripande för hela delkursen är att den lyfter aspekter på olika skalor, från lokala och regionala exempel till nationella och globala trender. Kursen kopplar till frågor som rör hållbar utveckling och FN:s Agenda 2030.

Kunskap och förståelse

1. visa grundläggande förståelse för samhällets rumsliga organisation utifrån fysiska, ekonomiska och sociala processer, speciellt med fokus på befolkningsförändringar och urbanisering.

Färdigheter och förmåga

2. analysera pågående befolkningsförändringar och urbana fenomen och processer - på olika skalnivåer - med hjälp av geografiska begrepp och teorier.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

3. problematisera och värdera aktuella befolkningsgeografiska och urbana processer som är påtagliga i dagens samhälle - på olika skalnivåer.

Former för undervisning är föreläsningar, gruppuppgift, och seminarier. Genom gruppuppgifterna förenas de teoretiska kunskaperna med en praktisk verklighet.

Lärandemålen examineras genom en skriftlig tentamen, samt en skriftlig och muntlig gruppredovisning och aktiv närvaro på obligatoriska moment.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§). Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs närvaro på obligatoriska moment samt ett godkänt resultat på såväl tentamen som på gruppuppgift. Betyget på kursen som helhet vägs samman av resultatet på de examinerande momenten och sätts i förhållande till fastställd betygsskala.

Kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämlikhetsaspekten beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden beaktas i innehåll och litteratur. I kursen används en digital lärplattform. Därför krävs tillgång till dator och internet. Kursen får inte inräknas i examen tillsammans med KGG101, KGG105 eller KGG2EP