Humanioras historia, identitet och praxis

Skönlitteratur:

I bokform:

Jeanette Winterson, Frankisstein (2019)

Margaret Atwood, Oryx and Crake (2003)

På Canvas:

Bergvall, Caroline. "Via: 48 Dante Variations" - text här eller inläsning här.

Åkesson, Sonja. ur Pris, 1968

Facklitteratur:

I bokform:

Göran Larsson: Humaniora: en vetenskap som andra (Timbro 2019)

Klemperer, Victor: LTI: Tredje rikets språk, Glänta 2006 och 2020.

På Canvas:

Björck, Henrik (2013). ”Kollegialitet och konkurrens”. I: Forser, Tomas & Karlsohn, Thomas (red.), Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter. Göteborg: Daidalos, s. 135–142.

Nordensvärd, Johan (2011). ”The consumer metaphor versus the citizen metaphor: Different sets of roles for students”. I: Molesworth, Mike, Scullion, Richard & Nixon, Elizabeth (red.), The marketisation of higher education and the student as customer. London: Routledge, s. 157–169.

Cronqvist, Marie (2014). ”Det goda seminariet: Om självständighet och lagarbete i den akademiska verkstaden”. Kulturella perspektiv, 23(2), s. 30–38.

Bod, Rens, Kursell, Julia, Maat, Jaap & Weststeijn, Thijs (2016). ”A New Field: History of Humanities”. History of Humanities, 1(1).

Östling, Johan (2021). ”Circulating Knowledge in Public Arenas: Toward a New History of the Postwar Humanities”. History of Humanities, 6(2).

Hammar, Isak & Östh Gustafsson, Hampus (2023). ”Futures of the History of the Humanities: An Introduction”. History of Humanities, 8(2).

Cicero, Marcus Tullius (1963 [ca 60 f.Kr.]). ”Ad Quintum fratrem, I.i”. I: Samtliga brev, vol. 1. Malmö: Allhem. Övers. Gabriel Sjögren.

Pico della Mirandola (1996 [1486]). Om människans värdighet. Stockholm: Atlantis. Övers. Rolf Lindborg.

Herder, Johann Gottfried (2006 [1781]). ”On the influence of the belles lettres on the higher sciences”. I: Selected Writings on Aesthetics. Princeton: Princeton University Press.

Lindberg, Bo (2009). ”De rolige vetenskaperna. Om humaniora före moderniteten”. I: Fazlhashemi, M. & Österberg, E. (red.), Omodernt. Lund: Nordic Academic Press.

Fichte, Johann Gottlieb (1914 [1808]). ”Huvudolikheten mellan tyskarna och de andra folken…”. I: Tal till tyska nationen. Stockholm: Bonnier.

Humboldt, Wilhelm von (2009 [1809/10]). ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin”. Psykoanalytisk tid/skrift, nr. 26–27.

Heidegger, Martin (1999 [1933]). ”Det tyska universitetets självhävdande”. I: Birnbaum, Daniel & Wallenstein, Sven-Olov, Heideggers väg. Stockholm: Thales.

Karlsohn, Thomas (2011). ”Humboldt och skriften”. Lychnos. Uppsala: Lärdomshistoriska samfundet.

Dilthey, Wilhelm (1989 [1883]). Introduction to the Human Sciences. Princeton: Princeton University Press.

Durkheim, Émile (1991 [1895]). ”Regler för observation av sociala fakta”. I: Tre klassiska texter. Göteborg: Korpen.

Rickert, Heinrich (2013 [1899/1910]). Kulturvetenskap och naturvetenskap. Göteborg: Daidalos.

Gadamer, Hans-Georg (1988 [1976]). ”Hermeneutik som praktisk filosofi”. I: Förnuftet i vetenskapens tidsålder. Göteborg: Daidalos.

Horkheimer, Max (1972 [1937]). ”Traditional and Critical Theory”. I: Critical Theory: Selected Essays. New York: Continuum.

Derrida, Jacques (1987 [1967]). ”Struktur, tecken och spel i humanvetenskapernas diskurs”. Res Publica, nr. 8.

Spivak, Gayatri Chakravorty (1978). ”Feminism and Critical Theory”. Women’s Studies International Quarterly, 1.

Jay, Paul (2014). ”Critique and theory in the history of the modern humanities”. I: Bod, R., Maat, J. & Weststeijn, T. (red.), The Making of the Humanities, vol. 3. Amsterdam: Amsterdam University Press.

Piper, Andrew (2020). ”Introduction, or what’s wrong with literary studies”. I: Can We Be Wrong? Cambridge: Cambridge University Press, s. 1–17.

Farge, Arlette (2019). Smaken av arkivet. Göteborg: Glänta. (valda kapitel s. 29–71).

Havel, Václav (1989). ”De maktlösas makt”. I: En dåre i Prag. Stockholm/Stehag: Symposion.

Thörn, Pär (2002). ”Jag tar hellre livet av mig…”. I: Westerlund (red.), Att göra av med sig själv.

Gardfors, Johan (2021). ”Språket och tanken”. Arche, nr. 76–77.

Hayashida, Jennifer (2020). ”Översättaren som arkiv”. I: Autor, kap. II.

Andersson, Erik (2025). ”SvD:s översättning är så dålig att den måste vara AI”. Göteborgs-Posten, 17 juni.

Kleberg, Lars (2024). ”Varför säljer Modernista censurerad Tjechov?”. Dagens Nyheter, 28 februari.

Högström, Jenny (2025). ”Fast det kliar i fingrarna…”. Göteborgs-Posten, 22 januari.

Källén, Matilda (2025). ”Branschens svar efter kritiserad översättning”. Dagens Nyheter, 28 januari.

Twiss & Des Rochers (2018). ”Against Untranslatability”. Quaderna, 4.

Cassin, Barbara et al. (år saknas). The Untranslatable: A New Theoretical Fulcrum?

Cassin, Barbara (red.) (2014 [2004]). A Dictionary of Untranslatables. Princeton: Princeton University Press.

Broqua, Vincent. ”The Trampslator. Performing the translation of the sound of silence". English 2020, vol. 69.

Sandström, Jenni (2022). ”Ett mycket amerikanskt sätt att erövra världen”. Respons, 3.

Åsberg, Cecilia & Braidotti, Rosi (2018). ”Introduction”. I: A Feminist Companion to the Posthumanities. Cham: Springer.

Neimanis, Astrida, Åsberg, Cecilia & Hedrén, Johan (2015). ”Four Problems, Four Directions for Environmental Humanities”. Ethics and the Environment, 20(1).

Rose, Deborah Bird et al. (2012). ”Thinking Through the Environment”. Environmental Humanities, 1, s. 1–5.

Bergthaller, Hannes et al. (2014). ”Mapping Common Ground”. Environmental Humanities, 5, s. 261–276.

Emmet, Robert S. & Nye, David E. (år saknas). The Environmental Humanities: A Critical Introduction (utdrag).

Heise, Ursula K. (2016). Imagining Extinction (utdrag).

Östenberg, Ida,. ”Om tredje uppgiften”.

Östenberg, Ida (2021). ”Hot inte enda hindret”. Svenska Dagbladet, 20 april.

Debatt om humaniora i offentligheten

Ingvarsson, Jonas (2014). ”Universiteten måste ta sin folkbildaruppgift på allvar”. Dagens Nyheter, 1 november.

Croneman, Johan (2019). ”Släpp loss forskarna i debatten – och gärna i opposition mot journalister som går på tomgång”. Dagens Nyheter, 5 mars.

Bremmer, Magnus (2019a). ”Den frånvarande humanisten kan vitalisera vårt fantasilösa idéklimat”. Dagens Nyheter, 15 mars.

Hammar, Isak (2019). ”Den klassiska folkbildaren kanske tillhör historien”. Dagens Nyheter, 22 mars.

Bremmer, Magnus (2019b). ”Det krävs humanistiskt nytänkande i alla led”. Dagens Nyheter, 25 mars.

Blennow, Anna (2019). ”Humanisterna finns överallt – men vem har tid att lyssna?”. Dagens Nyheter, 1 april.

Sandström, Daniel (2021). ”Så kan forskarna hitta tillbaka till offentligheten”. Sydsvenskan, 9 maj.

På nätet:

CP Snow 1959 och 1963: ur De två kulturerna: En ny genomgång (flera upplagor), på engelska t.ex. här: https://sciencepolicy.colorado.edu/students/envs\_5110/snow\_1959.pdf (obs bara den ursprungliga föreläsningen). Läs: "The Rede lecture", kap 1 och 2; och "En ny genomgång", kap 1,2 och 3

Humtanks hemsida, några blogginlägg från 2022

Göran Palm, Indoktrineringen i Sverige (1968). Läs valfria delar men gärna avsnitten om TV och film. Utdrag kan läsas här.

Johan Östling, Anton Jansson & Ragni Svensson Stringberg, Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden. Kap 1, 3, 8. (Stockholm/Göteborg: Makadam Förlag, 2022). Hel bok eller enstaka kapitel kan laddas ner här: https://kriterium.se/site/books/m/10.22188/kriterium.36

Berry, David & Anders Fagerjord (2017): Digital humanities: Knowledge and critique in a digital age, London: Polity. (kapitel 1 och 2 – ”Introduction” och ”Genealogies of the digital humanities”) (sid 1–39) (fritt tillgänglig digitalt via UBLinks to an external site.)

Emma Eldelin: ur De två kulturerna flyttar hemifrån (diss., Carlssons 2006), avsnittet "Författarna och den naturvetenskapliga världsbilden", s. 173–198, och "En debatt om expansiva naturvetenskaper och defensiva kulturvetenskaper / Avslutning" s. 247–262.

Natasha Vita More, Transhumanism: The Transhumanist Manifesto

FN:s hemsida Sustainable development goals https://sustainabledevelopment.un.org/sdgs

Inner development goals, https://innerdevelopmentgoals.org/guide/

Brodén, Daniel, Lina Samuelsson & David Alfter (2026): "Retouching and Refiguring Literary Criticism: Experiments with a Generative Model for Analyzing Book Reviews”, I D Brodén & L Samuelsson (red): Flows & Frictions: Mixed Methods for AI-Driven Research on Historical Media, Göteborg: LIR Skrifter, s. 93-114 https://gupea.ub.gu.se/items/f31ae67f-ef28-4acd-ae0f-65d764f3bbe6

Litteratur kan komma att tillkomma i utdrag och artiklar på Canvas.