Litteraturlista

Globala perspektiv på hållbar utveckling för förskollärare

Global Perspectives on Sustainable Development for Pre-School Teachers

Kurs
LÖFV62
Avancerad nivå
15 högskolepoäng (hp)

Om litteraturlistan

Giltig fr.o.m
Hösttermin 2026 (2026-08-31)
Beslutsdatum
2026-06-16

Alm, L., & Odenbring, Y. (2019). Klassmärkt barndom: En etnografisk studie om social ojämlikhet i förskoleklassen. Barn, 37(1), 47–62. https://doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006 (15 sid.)

Borg, F. (2017). Caring for people and the planet: Preschool children’s knowledge and practices of sustainability [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138098 (s. 6–10; 21–30; 55–67; 68–80; 41 sid.)

Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2025). Barns lärande om hållbarhet: Förskolan bygger framtiden (1 uppl.). Liber. (184 sid.)

Fridberg, M., & Thulin, S. (Red.). (2021). Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan (1 uppl.). Gleerups. (160 sid.)

Hammond, L. L., Hesterman, S., & Knaus, M. (2015). What’s in your refrigerator? Children’s views on equality, work, money, and access to food. International Journal of Early Childhood, 47(3), 367–384. https://doi.org/10.1007/s13158-015-0150-0 (18 sid.)

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215087 (s. 20–49; 50–59; 60–75; 56 sid.)

Kahriman-Pamuk, D., & Pramling Samuelsson, I. (2024). Nurturing sustainability in toddlerhood: Investigating preschool teachers’ views and daily practices in a Swedish preschool. Children, 11(12), 1412. https://doi.org/10.3390/children11121412 (24 sid.)

Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I., Larsson, J., & Borg, F. (2021). Förskolans arbete med hållbarhet (1 uppl.). Studentlitteratur. (224 sid).

Pramling Samuelsson, I., Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2025). Boksamtalet som arbetssätt för förskolebarns lärande om hållbarhet. Forskning om undervisning och lärande, 14(1), 26–49. https://doi.org/10.61998/forskul.v14i1.25666 (24 sid.)

Speldewinde, C., & Campbell, C. (2026). Blue spaces: Coastal areas as a teaching context for setting aside technologization in early childhood sustainability. Sustainability, 18(1), 10. https://doi.org/10.3390/su18010010 (20 sid.)

Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/32675 (kap. 1–3; 5–6; 80 sid.).

Ärlemalm-Hagsér, E., Berg, B., & Sandberg, A. (2018). Economic sustainability in Swedish preschools: Preschool teachers and preschools as political-economic actors. Utbildning & Demokrati, 27(2), 15–36. https://doi.org/10.48059/uod.v27i2.1100 (22 sid.)

Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I., & Pramling Samuelsson, I. (2023). Förskollärares mångfasetterade motiv för undervisning om hållbarhet. Nordisk barnehageforskning, 20(3), 104–124. https://doi.org/10.23865/nbf.v19.345 (21 sid.)