Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 7-9, ingår i lärarlyftet

Delkurs 1 Hushåll, hälsa och resurshushållning i det dagliga livet 7,5hp

Household, Health and Resource Management in Everyday Life, 7,5 higher education credits 

Alerby, E., & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande. Skolverket.

Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lund dissertations in sociology, 1102–4712. 101.

Anttila, S., Palojoki, P., Vuori, J., & Janhonen-Abruquah, H. (2023). “I didn’t Even Realize I Agreed to Meet the Child so Rarely.” Negotiations and Parental Desires in LGBTQ Family Forming Processes. Journal of Family Issues, 44(6), 1637–1661. https://doi.org/10.1177/0192513X211064862

Berg, C., Larsson, C., & Palojoki, P. (Red.). (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 13–22, 197–208

Gisslevik, E., Wernersson, I., & Larsson, C. (2017). Teaching sustainable food consumption in Home and Consumer Studies: A case study. International Journal Of Home Economics, 10, (2). sid. 52-63. Tillhandahålles på Canvas.

Grønhøj, A., & Thøgersen, J. (2011). Action speaks louder than words: The effect of personal attitudes and family nors on adolscents` proenvironmental behaviour. Journal of Economic Psychology, 33. sid. 292-303. https://doi.org/10.1016/j.joep.2011.10.001

Hallberg, J. (2017). Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling. Socialmedicinsk tidskrift 2/2017. sid. 209–220.

Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.). (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. (Andra upplagan). Gleerup. sid. 11-22, 39-70, 87-97

Höijer, K., Hjälmeskog, K., & Fjellström, C. (2011). ‘Food with a purpose’– home economics teachers' construction of food and home. International Journal of Consumer Studies, 35(5). sid. 514-519. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1470-6431.2011.01014.x

Johansson, B., & Ossiansson, E. (2014). Livspussel med utmaningar. Tolv svenska barnfamiljers berättelser om mat och hälsa. (CFK- Rapport 2014–01). Centrum för konsumtionsforskning.

Parinder, A. (2012). Ungdomars matval: erfarenheter, visioner och miljöargument i eget hushåll. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. sid. 138–145.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och utvärdera en undersökning. Studentlitteratur.

Pipping Ekström, M., & Palojoki, P. (2019). Genus i HK-rummet. I N, Neuman (Red.), Mat och ätande – sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 211–222.

Tryggvason, N. (2018). Att säga sitt och höra till: en internationell studie om barns delaktighet i familjen. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se

Delkurs 2: Konsumtion och hushållens ekonomi, 7,5 hp
Consumption and household economy, 7.5 higher education credits

Aléx, P. (2007). Sparsamhetsnorm biter inte på dagens svenskar. I B. Johansson (Red.), Konsumera mera -dyrköpt lycka (s.161–174). Formas.

Bohlin, A. (2018). Upplevelser av ekonomisk utsatthet: barn och ungas aktörskap och strategier. I T. Johansson & E. Sorbring (Red.), Barn- och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv. (s.596–607). Liber.

Brülde, B., & Fors. F. (2012). Kan man köpa lycka för pengar? Om konsumtion och lycka. I Konsumtionsrapporten 2012. Centrum för Konsumtionsvetenskap, s. 23–28. Göteborgs universitet.

Dalquist, U., & Wadbring, I. (Red.). (2017). Marknadsmässig kurragömmalek?: barn, unga och dold reklam. Nordicom.

Harju, A. (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. [Avhandling]. Växjö universitet. (148 s.) 50 valfria sidor.

Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.). (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 180-202.

Roos, J. M., & Holmberg, U. (2011). För hvad pris som helst, I S Holmberg, L. Weibull & H. Oscarsson (Red.), Lycksalighetens ö. (s. 365–376). SOM institutet vid Göteborgs universitet.

Aktuella läroplaner, kursplaner och stödmaterial för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se

Artiklar och/eller utdrag tillkommer om ca 200 sidor.

Delkurs 3: Livsmedel, mat och måltider 7,5 hp

Food Science, 7,5 hp

Delkurs 4: Näring, mat och måltider 7,5 hp

Nutritional Aspects on Food Habits and Meals, 7,5 hp

Beck-Friis, J., Bruce, Å., Cederholm, T., Danielsson-Tham, M. –L., & Lundström, K. (2013). Matens kvaliteter. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, Nr 4.

Berg, C., Larsson, C., & Palojoki, P. (Red.). (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 108–119, 209–227.

Berg, G., Lundqvist, E., Elmståhl, H., & Mattsson Sydner, Y. (2022). ”You fuel the car with gas, you fuel the body with food” – educational functions of food for health in Home and Consumer Studies. Scandinavian Journal of Educational Research, 68(2), 189-203. https://doi.org/10.1080/00313831.2022.2123852

Berg, G., Lundqvist, E., & Mattsson Sydner Y. (2024). Useful but overused? The plate model as a food educational tool in Home Economics. Food, Culture and Society, Online preprint. https://doi.org/10.1080/15528014.2024.2319421

Begner, S., & Coop Sverige. (2021). Vår kokbok. (28:e uppl.). Norstedts. (892 s., valda delar).

Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.). (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup sid. 99–143.

Johansson, U., & Stubbendorff, A. (2020). Näring och hälsa. (4:e uppl.). Studentlitteratur. (471 s., valda delar)

Livsmedelsverket. (2021). Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket. (2018). Så äter ungdomar i Sverige. Riksmaten – ungdom 2016-2017 (Livsmedelverkets rapportserie nr 14). Livsmedelsverket.

Nylander, A., Marklinder., I., & Nydahl, M., (Red.). (2024). Livsmedelsvetenskap. (3. uppl.) Studentlitteratur.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas frånwww.skolverket.se

Artiklar och/eller utdrag tillkommer om ca 200 sidor

Delkurs 5. Mat, individ och samhälle, 7,5hp

Food, Individual and Society, 7,5 higher education credits

Albala, K. (2011) Food cultures of the world encyclopedia. Greenwood.

Anderson, E. N. (2014). Everyone eats. Understanding food and culture. New York University Press. sid. 1-8.

Belasco, W.J. (2008). Food: the key concepts. Berg. sid. 1–13.

Berg, C., Larsson, C., & Palojoki, P. (Red.). (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 47–65, 84–104, 122–176.

Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., Bengs, C., & Hörnell, A. (2015). “He just has to like ham”– The centrality of meat in home and consumer studies. Appetite, 95, sid. 101–112. 10.1016/j.appet.2015.06.015

Devine, C. (2005). A life course perspective: Understanding food choices in time, social location and history. Journal of Nutrition Education and Behavior, 37(3), sid. 121-128. https://doi.org/10.1016/S1499-4046(06)60266-2

Fischler, C. (1988). Food, self and identity. Social Science Information, 27, sid. 275-292. https://doi.org/10.1177/053901888027002005

Fjellström, C. (2013). Kostsociologi. I L. Abrahamsson, A. Andersson & G. Nilsson (Eds.), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition Liber. sid. 361–369. Tillhandhålles på Canvas.

Harvey, G. (2015). Respectfully eating or not eating: putting food at the centre of Religious Studies. Scripta Instituti Donneriani Aboensis, 26, sid. 32–46. https://doi.org/10.30674/scripta.67445

Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.). (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 39–85, 123–132.

Jonsson, I. M., Hallberg, R-M. L., & Gustafsson, I-B. (2002). Cultural foodways in Sweden: repeated focus group interviews with Somalian women. International Journal of Consumer Studies, 26(4), sid. 328-339. https://doi.org/10.1046/j.1470-6431.2002.00247.x

Koctürk, T. (1995). Structure and change in food habits. Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning, 39(1). sid. 2–4. Tillhandahålles på Canvas.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (2011). Den mångkulturella måltiden.

Lannerås, L., & Plank, K. (2018). Matvanor i den mångreligiösa skolan. Religionsfrihet, hälsoideal och postkristna mönster. I D. Enstedt & K. Plank. Levd religion: Det heliga i vardagen. Nordic Academic Press. sid. 275–290.

Neuman, N. (Red.). (2019). Mat och ätande: Sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 53–148, 293–327.

Rendahl, J., Korp, P., Pipping Ekström, M., & Berg, C. (2018). Adolescents’ trust in food messages and their sources. British Food Journal, 119(12), sid. 2712–2723.

Sobal, J., & Bisogni, C. (2009). Constructing Food Choice Decisions. Annals of Behavioral Medicine, 38(1), sid. 37-46. 10.1007/s12160-009-9124-5

Terragni, L., Garnweidner, L. M., Pettersen, K. S., & Mosdol, A. (2014). Migration as a Turning Point in Food Habits: The Early Phase of Dietary Acculturation among Women from South Asian, African, and Middle Eastern Countries Living in Norway. Ecology of Food and Nutrition, 53(3), sid. 273–291. 10.1080/03670244.2013.817402

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se

Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 100 sidor.

Delkurs 6 Miljö och lärande, 7,5 hp 
Environment and lifestyle, 7.5 higher education credits

Ambjörnsson, F. (2018). Tid att städa: om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront. sid. 38–132

Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2012. sid. 37–54, 131–154.

Forsell, J. (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet. Att städa, tvätta och laga mat med och utan barn. [Doktorsavhandling], Uppsala universitet]. kap. 6. Tillhandahålles på Canvas.

Hirsh, Å., & Lundahl, C. (Red.). (2021). Hållbar bedömning. Natur & Kultur. sid. 295-317

Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.). (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup: sid. 145–180, 180-202.

Höijer, K., Fjellström, C., & Hjälmeskog, K. (2013). Learning space for food: exploring three Home Economics classrooms. Pedagogy, Culture & Society, 21(3), 449–469. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/14681366.2013.809374

Jensen, B. B., & Schnack, K. (2006). The action competence approach in environmental education. Environmental Education Research, 12(3–4), 471–486. https://doi.org/10.1080/13504620600943053.

Lange, M. (2017). Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. sid. 61–64.

Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Studentlitteratur. (208 s.). Kap. 3, 4 och 5.

Malin, A., & Palojoki, P. (2015). Flexible learning environments in home economics education. I H. Janhonen-Abruquati & P. Palojoki (Red.), Creative and responsible home economics education. Helsingfors: Unigrafia. sid. 63-73.

Middlemiss, L. (2018). Sustainable consumption - key issues. Taylor Francis. Kap. 1 & urval ur kap 2. (ca 130 s.).

Shove, E. (2003). Comfort, Cleanliness & Convenience. Berg. Kap. 7 och 8. Tillhandhålls på Canvas.

Soneryd, L., & Uggla, Y. (2011). (O)möjliga livsstilar. Samhällsvetenskapliga perspektiv på individualiserat miljöansvar. Studentlitteratur. Kap. 1, 5, 6 & 7.

Thøgersen, J. (2010). Pro – environmental consumption. I K. Ekström (Red.), Consumer behaviour. A nordic perspective. Studentlitteratur. sid. 97–111. Tillhandahålls på canvas.

Aktuella läroplaner, kursplaner och stödmaterial för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se

Artiklar och utdrag tillkommer om ca 200 sidor.