Matematikdidaktik, kreativa miljöer med analoga och digitala verktyg för förskollärare

Alkhede, M., & Björklund, C. (2017). Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen. Nämnaren 1, 3-9. NCM. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0309_17_1.pdf (6 s.)

Berlin, G. (2012). Konst och matematik. Nämnaren 1, 41-44. NCM. http://arkiv.ncm.gu.se/media/namnaren/npn/2012_1/berlin.pdf [ (4](http://ncm.gu.se/wp-content/uploads/2020/07/4144_12_1.pdf%20(4) s.)

Björklund, C., & Palmér, H. (2025). Matematikundervisning i förskolan. Att se världen i ljuset av matematik. Natur och Kultur. (294 s.)

Björklund, C., & Palmér, H. (2019). Vad som är lagom i sagan om Guldlock och de tre björnarna. Nämnaren 2, 3-7. NCM. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0307_19_2.pdf (5 s.)

Brown, A. (2011). Med kartor från det lilla rummet till den stora världen. Nämnaren 4, 4-9. NCM. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0409_11_4.pdf [(6](http://ncm.gu.se/wp-content/uploads/2020/07/0409_11_4.pdf%20(6) s.)

Forsbäck, M. (2016). Sortering och klassificering. I E. Doverborg, O. Helenius, G. Sterner, & K. Wallby (Red.), Små barns matematik – undervisning & lärande (s. 50-54). NCM. (6 s.) Tillhandahålles som PDF

Franzén, K. (2012). Vägar till matematik för de yngsta. I A. Löfdahl, & H. Pérez Prieto (Red.), Barn, barndomar, rättigheter och utbildningar. Vänbok till Solveig Hägglund (s. 53-67). Karlstad universitet. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:509551/FULLTEXT01.pdf (15 s.)

Johansson, S., Björklund, C., & Kultti, A. (2021). Att utmana barns taluppfattning i en matematikaktivitet i förskolan. Nordic Studies in Mathematics Education, 26 (1), 31–52. https://doi.org/10.7146/nomad.v26i1.149151 (22 s.).

Karlsson Häikiö, T. (2018). Förskolan som visuell kultur. I M. Bendroth Karlsson, T. Karlsson Häikiö, & L. O. Magnusson, Skapande verksamhet i förskolan – kreativt arbete med analoga och digitala redskap (s. 161-173). Studentlitteratur. (13 s.). Tillhandahålles som PDF.

Landgren, L. (2021). Matematik med elefantsången. Nämnaren 2, 27-30. NCM. (4 s.). Tillhandahålles som PDF.

Lindgren, A-C., & Alkhede, M. (2022). Inkluderande matematikdidaktik i förskolan. I A-K. Swärd & G. Westman Andersson. (Red), Specialpedagogisk verksamhet – För ALLA barn i förskolan (s.115-140). Studentlitteratur. (26 s.)

Magnusson, L. O. (2018). Skapande verksamhet och estetisk transformation – i rörelse mellan det analoga och det digitala. I M. Bendroth Karlsson, T. Karlsson Häikiö, & L. O. Magnusson, Skapande verksamhet i förskolan – kreativt arbete med analoga och digitala redskap (s. 129-137). Studentlitteratur. (9 s.). Tillhandahålles som PDF.

Moerman, P. (2015). Dansa och lär. Hur dans gör lärandet effektivt och lustfyllt. I A. Burman (red.), Konst och lärande. Essäer om estetiska lärprocesser (s. 183-216). Södertörn högskola. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:718031/FULLTEXT01.pdf. (34 s.)

Palmér, H. (2018). Using tablet computers in preschool: How does the design of applications influence participation, interaction and dialogues? International Journal of Early Years Education, 23(4), 365-381. http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2015.1074553 (17 s.)

Sterner, G. (2016). Språk, kommunikation och representationer. I E. Doverborg, O. Helenius, G. Sterner, & K. Wallby (Red.), Små barns matematik – undervisning & lärande (s.36-42). NCM. (7 s.). Tillhandahålles som PDF.

Sunnan. (2021). ”Titta nu står jag i huset” En aktionsforskningsrapport om pedagogers arbete med yngre barns rumsuppfattning. Linköping universitet. (33 s.). Tillhandahålles som PDF

Åkerfeldt, A., & Selander, S. (2016). Söka och värdera digitala läromedel. Skolverket. (11 s.)