Barn- och ungdomsvetenskapliga perspektiv på globalisering och digitalisering

Ahmed, S. (2000). Strange Encounters: Embodied Others in Post-Coloniality. London.. (Kap 1) (20 sid.)

Apple, M.W., Kenway, J., & Singh, M. (Red.). (2005). Globalizing Education: Policies, Pedagogies, & Politics, 2. Peter Lang Publishing. (Utvalda delar, 58 sid.)

García, O., & Wei, L. (2018). Translanguaging. Flerspråkighet som resurs för lärande. Natur & Kultur. (180 sid)

Kultti, A. (2022). ‘Teaching responsive to play and linguistic diversity in early childhood education: Considerations on theoretical grounds’. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 25(8), 3037- 3045. http://dx.doi.org/10.1080/13670050.2021.2001426 (8 sid.)

Kultti, A. (2023). Mutuality in collaboration: A development project for teaching in multilingual ECEC. I C. Wallerstedt, E. Brooks, E. E. Ødegaard & N. Pramling. (Eds.) Methodology for research with early childhood education and care professionals. 133-141. Springer. (8 sid.) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-14583-4\_9

Lindgren, S. (2025). Digital media & society (3. uppl.). Sage Publications. (Utvalda delar, 76 sid.)

Tisdall, E. K. M., Davis, J. M., Fry, D., Konstantoni, K., Kustatscher, M., Maternowska, M. C., & Weiner, L. (2023). Critical childhood studies: global perspectives. Bloomsbury Academic. (Utvalda delar, 48 sid. )

Thörn, H. (2012). Globaliseringens dimensioner: nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser. Atlas. (Utvalda delar, 85 sid.)

UNICEF (2024). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.

Waechter, N., Krall, H., & Knapp, G. (2021). “Glocalized” Digital Youth Cultures. I Youth Cultures in a Globalized World, 227–243. Springer International Publishing AG. (16 sid.) https://doi.org/10.1007/978-3-030-65177-0_14

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor tillkommer.