Barns språk-, läs- och skrivutveckling, digitala miljöer och verktyg för förskollärare

Abou-Taouk, H. (2025). Narrativ lek som språkutvecklande praktik – Förskollärares stöttning av begreppsbildning hos flerspråkiga barn i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 14(1), 7–25. https://doi.org/10.61998/forskul.v14i1.48331 (19 sid.)

Alatalo, T. (2021). Högläsning: Didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Studentlitteratur. (136 sid.)

Bazalgette, C. (2010). Extending children's experience of film. I C. Bazalgette (Red.). Teaching Media in Primary School. (s. 35–45) Sage. Tillgänglig på Canvas. (11 sid.)

Bjar, L., & Liberg, C. (Red.). (2010). Barn utvecklar sitt språk.
Studentlitteratur. (Valda delar, ca 170 sid.)

Botö, K., Lantz- Andersson, A., & Wallerstedt, C. (2017). ”Ja tycker om B” – barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 78–99. https://doi.org/10.61998/forskul.v5i2.27448 (21 sid.)

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., & Olsson, L. (2013). 
Barn upptäcker skriftspråket. (4 uppl.). Liber. (237 sid.)

Damber, U., & Nilsson, J. (2015). Högläsning med förskolebarn – disciplinerande eller frigörande? I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.). Svensk forskning om läsning och läsundervisning.
Gleerups (s. 15–26; 11 sid.) Tillgänglig på Canvas.

Edwards, A. (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter (2. rev. uppl.). Natur & Kultur. (168 sid.)

Fast, C. (2019). Literacy: I familj, förskola och skola (2. rev. uppl.). Studentlitteratur. (224 sid.)

Gjems, L. (2018). Förskolans arbete med tidig litteracitet – på barns villkor. Studentlitteratur. (192 sid.)

Hallin, A. E., & Reuterskiöld, C. (2021). Värt att veta om språkstörning. Natur & Kultur. (84 sid.)

Kultti, A. (2023). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. (2 uppl.) Liber. (119 sid.)

Magnusson, M., & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär. Forskning om Undervisning och Lärande, 7(1), 23–43. (20 sid.)

Mehrstam, C. (2019). Superhjältar och björnvarelser: Temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet. I I. Lindell, & A. Öhman (Red.). För berättelsens skull: modeller för litteraturundervisning. Natur & Kultur (s. 114–137, 24 sid.). Tillgänglig på Canvas.

Nilsen, M. (2020). Barns digitala aktiviteter: samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Liber. (184 sid.)

Nordgren, P. (2026). Språk i sikte. Studentlitteratur. (207 sid.)

Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Skolinspektionen. Tillgänglig via www.skolinspektionen.se (s. 5–29; 24 sid.)

Wallerstedt, C. (2020). Ett sociokulturellt perspektiv. I A. Åkerblom, A. Hellman, & N. Pramling (Red.). Metodologi: För studier i, om och med förskolan. Gleerups. (s. 41–56; 15 sid.) Tillgänglig på Canvas.

Wedin, Å., Pettersson, M., & Warström, J. (2019). Lek med skrift i förskolan – flerspråkighet som kommunikativ resurs. I M. Norling & M. Magnusson (Red.), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: Flerdimensionella perspektiv. (s. 143–155). Liber. Tillgänglig på Canvas. (13 sid.)

Wohlwend, K. (2017). Who gets to play? Access, popular media and 
participatory literacies, Early Years, 37(1), 62-76. (15 sid.)