Sverige har blivit ett alltmer etniskt och kulturellt mångfacetterat land. Samtidigt präglas det svenska samhället av en försiktighet kring att prata om etnicitet och rasifiering. Tidigare forskning om etnisk identitet har huvudsakligen genomförts i USA, därför är det viktigt att undersöka hur etnisk identitet fungerar i en svensk kontext och vilken betydelse det har.
Tommy Reinholdsson har i sin avhandling i psykologi undersökt etnisk identitet bland ungdomar i Sverige och samband med deras psykosociala hälsa. Med etnisk identitet avses hur unga förstår, värderar och förhåller sig till sin etniska, kulturella, rasifierade och nationella tillhörighet.
– Etnisk identitet handlar inte bara om var man kommer ifrån. För många unga handlar det om att förstå vem man är i relation till familj, vänner, skola och samhällets föreställningar om svenskhet och tillhörighet, säger Tommy Reinholdsson.
Etnisk identitet är relevant för unga med olika bakgrund
Tidigare forskning har främst fokuserat på ungdomar med minoritetsbakgrund. Avhandlingen visar att etnisk identitet är en meningsfull och psykosocialt relevant del av ungas utveckling även i Sverige, där frågor om etnicitet, rasifiering och svenskhet ofta är svåra att tala öppet om. Detta gäller både ungdomar med majoritetsbakgrund, alltså de som bara identifierar sig som svenska, och ungdomar med minoritetsbakgrund.
En viktig slutsats är att etnisk identitet inte ska förstås som en enda generell egenskap, utan olika delar av identiteten har olika betydelse. Att känna tillhörighet och stolthet, att ha en tydlig förståelse av vad den egna bakgrunden betyder samt att uppleva att den egna gruppen respekteras av andra framstod som särskilt viktiga aspekter.
Att känna tillhörighet hänger samman med högre välbefinnande
Att ha en tydlig förståelse för sin etniska identitet och att känna tillhörighet med sin etniska grupp har ett positivt samband med välbefinnande. Detta gällde både ungdomar med majoritetsbakgrund och ungdomar med minoritetsbakgrund.
– När unga lämnar gymnasiets mer fasta sammanhang och går vidare till arbete och studier kan frågor om vem man är och var man hör hemma få ny betydelse. Studien visar att en tydligare förståelse för den egna etniska identiteten under den övergångsperioden har samband med ungas välbefinnande, säger Tommy Reinholdsson.
Omständigheterna påverkar hur etnisk identitet uttrycks
Avhandlingen visar också att etnisk identitet kan ha mer komplexa samband med välbefinnande och tillit. Exempelvis så var det inte enbart positivt för ungdomar med minoritetsbakgrund att den etniska identiteten var mycket central i deras självbild. Det kan förstås i relation till en social kontext där etnicitet, bakgrund och svenskhet synliggörs, ifrågasätts eller osynliggörs.
Det var många av deltagarna med minoritetsbakgrund som ser sig som svenskar som hade erfarenhet av att andra ifrågasatte deras svenskhet. De hade en tydlig bild av sin svenska identitet men diskriminerande kommentarer, främst utifrån utseende, orsakade tvivel och konflikter.
Ungdomar med både svensk och annan etnisk bakgrund som intervjuades berättade att de kan känna sig självklara i ett sammanhang men ifrågasatta i ett annat. De behöver därför anpassa hur de uttrycker sin etniska identitet beroende på var de befinner sig: i hemmet, i skolan, bland vänner, på arbetet och i offentliga miljöer.
Skolan kan ge utrymme för samtal om etnisk identitet
– Det här är inte en marginell fråga. En stor andel unga i Sverige har erfarenheter som gör frågor om svenskhet, bakgrund och tillhörighet relevanta. Etnisk identitet är dessutom en faktor som spelar roll för människors tillit till andra människor och samhällets institutioner. Därför behöver skolan och andra verksamheter som möter unga kunna samtala om de här frågorna på ett öppet och nyanserat sätt, säger Tommy Reinholdsson.
Av: Katarina Englund, Tommy Reinholdsson
