Unga vuxna ser fördelar med att stanna kvar i småstaden
Det finns normer och strukturer som uppmuntrar unga människor att lämna mindre orter. Men ny forskning från Göteborgs universitet visar att unga vuxna ser fördelar med att bo kvar.
Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden har ökat och arbeten som tidigare fungerade som insteg på arbetsmarknaden har blivit färre. Denna utveckling får konsekvenser för unga i mindre orter där det ofta finns en hög arbetslöshet i kombination med en låg utbildningsnivå.
I sin avhandling undersöker Hanna Uddbäck unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av arbete och deras förhoppningar inför framtiden. Fokus för studien är hur unga vuxna ser på sina möjligheter till arbete samtidigt som de bor kvar i den mindre orten.
– Deras föreställningar om arbete utgår till stor del från platsens möjligheter, de anpassar sina förhoppningar efter vad som är möjligt på den lokala arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt är att de strävar efter permanenta, trygga arbeten för att kunna träda in i vuxenlivet, säger Hanna Uddbäck.
Platslojalitet framför mobilitet
Ett fokus för avhandlingen har varit att problematisera och utforska föreställningar om att stanna kvar i en mindre ort som något passivt och som ett resultat av bristande ambitioner.
Enligt Hanna Uddbäck har förväntningarna på att unga människor i mindre orter ska vilja flytta till större städer beskrivits som en urban norm både i forskning och i så kallad landsbygdsaktivism.
– Studien visar att även om den urbana normen är närvarande är den inte så stark bland de unga vuxna som bor kvar. Det finns andra parallella föreställningar om ett lyckat liv i den mindre orten som de unga vuxna förhåller sig till, säger hon.
Det finns andra parallella föreställningar om ett lyckat liv i den mindre orten som de unga vuxna förhåller sig till.
Trots trycket som uppmuntrar unga människor att lämna mindre orter framstår att stanna kvar för många både som eftersträvansvärt och fördelaktigt genom tillgång till socialt nätverk, kännedom om arbetsmarknadens informella regler, möjlighet att ha ett bra boende och nära sociala relationer. Platslojalitet framstår som mer värdefullt än mobilitet.
Studien visar samtidigt att det finns stora skillnader mellan ungas upplevelser av möjligheter. De som saknar resurser har svårare att ta sig fram på arbetsmarknaden och de har även svårt att föreställa sig eller realisera alternativa vägar. Det innebär däremot inte att de planerar för en flytt till storstaden.
- Arbetslöshet och osäkra anställningar betyder inte nödvändigtvis att människor blir mer rörliga. Ur ett samhällsperspektiv visar det på vikten av att satsa på att de som bor i mindre orter har tillgång till utbildning och arbeten med bra villkor, avslutar Hanna Uddbäck.
Avhandlingen 'Att stanna kvar: arbete, plats och mobilitet i småstaden' finns digitalt publicerad http://hdl.handle.net/2077/67447
'Att stanna kvar: arbete, plats och mobilitet i småstaden' är en kvalitativ studie där materialet består av intervjuer med unga vuxna i en mindre ort i södra Sverige samt lokala aktörer såsom arbetsförmedling, kommun, yrkeshögskola samt arbetsgivare.