Två stora europeiska forskningsanslag till Göteborgs universitet

Mitokondrier fungerar som cellernas kraftverk och producerar den energi som krävs för att våra organ och vävnader ska fungera. För att göra detta är de beroende av sitt eget DNA. Trots decennier av forskning är det fortfarande oklart hur detta DNA regleras, kopieras och skyddas.

– Det mest spännande är att vi nu har verktygen för att ta oss an frågor som har varit olösta i årtionden. Om vi kan förstå de här mekanismerna får vi också en bättre förståelse för vad som går fel vid sjukdom, säger Maria Falkenberg, professor i laboratorievetenskap vid Göteborgs universitet.

I projektet MITOLOOP ska forskarna undersöka en liten del av mitokondriernas arvsmassa som fungerar som ett kontrollcentrum för både DNA-kopiering och genuttryck. Forskarna vill förstå hur celler styr mängden mitokondrie-DNA och hur dessa processer samordnas för att upprätthålla mitokondriernas funktion.

Kunskapen kan på sikt bana väg för nya strategier att påverka mängden friskt mitokondrie-DNA i celler. Det kan få betydelse både för förståelsen av och nya strategier för terapiutveckling vid mitokondriella sjukdomar, som är allvarliga och ofta livshotande tillstånd i sig, men också vid andra, vanligare sjukdomar där nedsatt mitokondriefunktion är ett centralt kännetecken.
 

Yrken, identitet och politisk förändring

Att ha ett yrke handlar om mer än att ha en inkomst. Yrket påverkar människors identitet, sociala status och känsla av tillhörighet. Men vad händer när ett yrke gradvis försvinner?

– Många oroar sig i dag för att automatisering och artificiell intelligens ska ersätta deras arbete. Samtidigt har många yrken minskat eller försvunnit helt under det senaste århundradet, och våra demokratier har klarat det. Genom att lära oss av den utvecklingen kan vi förbereda oss bättre för framtiden, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I projektet OCCPOL ska Johannes Lindvall och hans forskargrupp undersöka vilka politiska konsekvenser det får när yrken minskar kraftigt eller försvinner. Genom att studera utvecklingen i Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA från slutet av 1800-talet fram till i dag ska forskarna analysera hur förändringar på arbetsmarknaden påverkar människors politiska deltagande, åsikter och partival.

Forskarna hoppas kunna bidra till en bättre förståelse av varför effekterna skiljer sig mellan olika länder, tidsperioder och yrkesgrupper. Kunskapen kan ge viktiga perspektiv på dagens diskussioner om automatisering, artificiell intelligens och framtidens arbetsmarknad.