Stefania Galli ny docent i ekonomisk historia
Stefania Galli har blivit antagen som docent i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Stort grattis! Vad betyder docenturen för dig?
För mig representerar docenturen ett viktigt erkännande från mina kollegor av min resa och min utveckling som akademiker. Det betyder mycket att mina ansträngningar och prestationer blir uppmärksammade, särskilt eftersom jag inte har en akademisk bakgrund. Det är också ett sätt att hedra alla dem som har hjälpt mig på vägen, inte minst dem som såg potential i mig innan jag själv gjorde det. Detta erkännande är lika mycket ett erkännande av mig som av de människor som har stöttat mig och varit avgörande för min utveckling. Vi tenderar att se akademin som en konkurrenspräglad och individualistisk miljö, men min erfarenhet är att den också rymmer mycket generositet, kollegialitet och gemensamt lärande, där andras stöd och förtroende spelar en avgörande roll.
Vilket är ditt främsta forskningsintresse?
Mitt främsta forskningsintresse är hur ojämlikhet uppstår, utvecklas och består över tid. Jag är intresserad av hur historiska processer och institutioner, som kolonialism och olika former av diskriminerande sociala strukturer, fortsätter att forma människors levnadsvillkor långt in i nutiden. Genom att studera ojämlikhet i ett längre tidsperspektiv vill jag bidra till en bättre förståelse av de mekanismer och institutioner som skapar och reproducerar förhållanden där olika grupper har olika tillgång till resurser och möjligheter.
Hur kan din forskning användas av samhället?
Min forskning syftar till att förklara hur ojämlikhet uppstår, varför den kan bestå över generationer och hur samhälleliga strukturer påverkar vem som befinner sig i toppen och vem som befinner sig i botten – och min ambition är att bidra med kunskap som är relevant för att skapa mer rättvisa och hållbara samhällen. Genom att synliggöra de historiska och institutionella rötterna till dagens ojämlikheter kan forskning ge ett bättre underlag för politiska beslut och samhällsplanering och hjälpa till att identifiera vilka politiska åtgärder som faktiskt kan göra skillnad i olika sammanhang och över tid. Jag vill också bidra till att nyansera hur vi förstår ojämlikhet. Detta gör jag genom att visa att den inte enbart är ett resultat av individuella val utan av långsiktiga strukturer och processer, vilket i sin tur kan främja mer informerade och inkluderande samhällsdebatter.
Vad kan du säga om din framtida forskning?
Min framtida forskning tar sin utgångspunkt i breda frågor om ojämlikhet och maktfördelning, och hur dessa formas och förändras över tid. Jag är särskilt intresserad av varför ojämlikhet kan bestå, men också av hur marginaliserade grupper i vissa fall lyckas bryta sådana mönster och nå inflytelserika positioner. Jag planerar att studera långsiktiga mönster av socioekonomisk rörlighet och de mekanismer som möjliggör denna, såsom utbildning, yrkeskarriärer, sociala nätverk och kollektiv organisering, i samspel med de institutionella sammanhang där de verkar. Samtidigt avser jag att undersöka hur olika typer av institutionella ”experiment” påverkar ojämlikhetsdynamiken – från koloniala samhällen där nya marginaliserade grupper växte fram och blev en del av den ekonomiska och politiska eliten, till system som uttryckligen syftade till att minska ojämlikheten.
Målet med min nuvarande och framtida forskning är att fördjupa vår förståelse av hur ojämlikhet formas, utmanas och förändras, och att belysa de villkor som kan bidra till mer inkluderande samhällen.