Doktorandprojektet, som får 3,25 miljoner kronor från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), kommer att utforska hur små RNA-molekyler kan användas för att aktivera specifika gener. AstraZeneca bidrar med ytterligare finansiering, vilket gör att hela doktorandprojektet är fullt finansierat under fyra år.
Bild
Aishe Sarshad
Foto: Charbel Sader
– Sedan cirka ett år tillbaka har jag ett samarbete med AstraZeneca där vi försöker förstå hur genreglering sker i cellens kärna. Det vi är intresserade av är genreglering genom små RNA-molekyler, berättar Aishe Sarshad.
Aishe Sarshad är biträdande universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och en forskningsledarna som är knutna till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin.
– Snart kommer vi att göra en utlysning för att rekrytera doktoranden till projektet, vilket jag ser fram emot!
Oligonukleotidterapi
Bild
Annabelle Biscans, direktör vid AstraZeneca R&D i enheten för oligonukleotidupptäckt.
Aishe Sarshads partner på AstraZeneca är Annabelle Biscans som är direktör vid AstraZeneca R&D i enheten för oligonukleotidupptäckt. Annabelle Biscans var tidigare postdoktor i Anastasia Khvorovas laboratorium vid RNA Therapeutics Institute, USA, som är en av pionjärerna inom forskningen om oligonukleotidterapier.
– Annabelle och jag har ett mycket bra samarbete. Vi har redan regelbundna möten, ungefär en gång i månaden, där vi diskuterar resultat och planerar framtida steg. Det nya SSF-finansierade projektet kommer att integreras naturligt i dessa möten, vilket ger oss en ännu bättre möjlighet att strategiskt utveckla projektet tillsammans med våra teams, säger Aishe.
Olika typer av RNA
Hittills har forskningen i samarbetet med AstraZeneca handlat om att använda interferande RNA-molekyler (siRNA) för att stänga av gener som onkogener, som kan bidra till cancerutveckling.
– I det projekt som nu finansieras av SSF kommer vi däremot att göra precis det motsatta – vi kommer att försöka aktivera gener med en annan typ av RNA-molekyler, så kallade små aktiverande RNA (saRNA), berättar Aishe Sarshad.
Båda dessa typer av RNA-molekyler (siRNA och saRNA) har i grunden samma funktion, eftersom de båda använder sig av komplementära sekvenser för att interagera med specifika mål-RNA i cellen. Målet med projektet är att förstå dessa mekanismer mer ingående och att skapa nya verktyg som kan utnyttjas för att modulera genuttryck på ett precist sätt.
Utmaningar just nu
– Att optimera våra metoder för att studera RNA-interferens på subcellulär nivå är en av utmaningarna i arbetet just nu. Det är tekniskt krävande och kräver att vi finjusterar våra verktyg för att kunna isolera specifika interaktioner mellan små RNA-molekyler och deras mål i olika cellulära miljöer. Det är en avgörande del för att kunna förstå hur dessa mekanismer påverkar sjukdomsutveckling, säger Aishe.