Spel avslöjar val av bekämpningsmedel
När jordbrukarnas grödor angrips av skadeinsekter ställs de inför svåra beslut om vilket bekämpningsmedel de ska välja. Masterstudenten Malin Johansson skapade ett spel för att ta reda på hur det valet går till hos brasilianska jordbrukare.
Skadedjur förstör stora delar av grödorna innan de hinner skördas. Jordbrukare har därför stor vana av att använda bekämpningsmedel. Men vilka faktorer blir tungan på vågen när de ska välja motmedel?
– Jag ville ta reda på det, och mitt projekt är tvärvetenskapligt. Det blir både psykologi, biologi och sociologi, säger Malin Johansson, masterstudent på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Insekter blir resistenta
Därför åkte hon till Brasilien, som är ett viktigt jordbruksland som länge har bekämpat skadeinsekter med olika bekämpningsmedel. Ofta är medlen syntetiskt tillverkade. De är kraftfulla, men insekterna bildar så småningom resistens mot dem och medlen är ofta miljöfarliga. På senare år har det utvecklats snällare biologiska bekämpningsmedel som tar lite längre tid på sig för att verka, men som är miljömässigt mer hållbara över tid.
Biologiska bekämpningsmedel är mindre farliga både för bonden och för miljön, men även dessa medel kan skadedjur utveckla resistens mot om samma medel används för mycket. Ett sätt att motverka det är genom att bönder som är grannar samarbetar och väljer att använda olika bekämpningsmedel för att skapa en mångfald i landskapet, vilket hjälper till att motverka utvecklingen av resistens mot bekämpningsmedlen.
Spelades på telefonen
Genom att låta 134 jordbrukare, studenter och arbetare inom jordbrukssektorn i Brasilien få spela ett spel kunde Malin Johansson få reda på hur de resonerade i valet av bekämpningsmedel. Spelet spelades på telefonen eller en dator och varade i tio minuter. I spelet fick de vara odlare som blev utsatta för olika grad av insektsattacker och välja vilket bekämpningsmedel de skulle välja medan spelet ändrade olika faktorer som kunde påverka spelarens strategi.
I mer än 60 procent av fallen berodde valet av bekämpningsmedel på individuella skillnader hos deltagarna. Malin ville speciellt testa hur upplevd rättvisa påverkade deras beteende eftersom många teorier utgår från att om du känner dig orättvist behandlad så blir du mindre motiverad att samarbeta med grannarna eller bry dig om miljön genom att välja snällare bekämpningsmedel.
Resultaten från hennes studie visade dock inte att rättvisa hade någon påverkan på spelarnas strategi i spelet. Detta är viktig kunskap eftersom många beslut och policys fattas för att göra situationen mer rättvis, till exempel via ekonomiska styrmedel. Fler studier som experimentellt testar påverkan av rättvisa på beteende borde göras.
Fördelaktig insamlingsmetod
Däremot noterade Malin Johansson att kvinnor i högre utsträckning samarbetade med sina grannar i valet av bekämpningsmedel och gjorde mer hållbara val än män.
– I diskussionerna med deltagarna efter spelet berättade många av spelarna att de ville välja biologiska, miljövänligare bekämpningsmedel, men att det inte fungerar i verkligheten. Bekämpningsmedlen är antingen för dyra eller är svåra att få tag på. Eller också saknas det tillit till att de är lika effektiva som syntetiska medel, säger Malin Johansson.
– Spelet har flera fördelar som datainsamlingsmetod. Men det är också ett bra sätt att skapa diskussion och spelet ställer frågor om vad som skulle göra det möjligt att ställa om jordbruket till miljövänligare bekämpningsmedel samt vad som påverkar personers samarbetsvilja. Vi skulle ha nytta av att göra liknande tester även i Sverige, säger Malin Johansson.
Länk till masterarbetet: How distributional equity affects evolutionarily sustainable landscape management
Kontakt: Malin Johansson, masterstudent på Institutionen på biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 0708-415619, e-post: 94mal69@gmail.com