Sociala nätverk och skolmiljöer kan forma vägar in i kriminalitet
Hur påverkar skolkamrater, bostadsområden och sociala nätverk ungas väg in i kriminalitet? Ny forskning från Handelshögskolan i Göteborg visar hur relationer i skolan och lokala miljöer kan forma vägar in i kriminella nätverk, och hur brottslighet och straff påverkar människor och företag i omgivningen.
Daniel Cunha Byström vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet disputerar den 5 juni med avhandlingen In the Path of Crime: Schools, Neighborhoods, and Firms. I avhandlingen studerar han brottslighet som ett socialt fenomen och analyserar hur människors omgivningar påverkar både vägar in i kriminalitet och konsekvenserna av brott och straff.
– Jag studerar inte bara varför vissa individer begår brott, utan hur brottslighet formas av de miljöer människor befinner sig i. Vilka de möter i skolan, vilka som finns i bostadsområdet, vilka som tas bort från den lokala miljön genom fängelsestraff och hur lokala institutioner och företag reagerar på våld, säger Daniel Cunha Byström.
Äldre bröder en väg in i kriminella nätverk
Avhandlingen visar bland annat att skolkamrater med kopplingar till äldre personer i gängrelaterad brottslighet kan fungera som en väg in i kriminella nätverk, särskilt när kopplingen går via äldre bröder.
– Det handlar inte bara om allmän kamratpåverkan, utan om att vissa elever har mer konkreta länkar till äldre och mer etablerade kriminella miljöer, säger han.
Ett annat centralt resultat handlar om hur längre fängelsestraff påverkar människor som bor kvar i samma område. Bland personer med tidigare brottslighet minskar återfallen i brott, medan den i vissa fall ökar bland yngre män utan tidigare domar.
– Det tycker jag är särskilt intressant, eftersom det visar att fängelsestraff inte bara handlar om att “låsa in en brottsling”. När en central person tas bort från ett område kan det förändra maktbalanser och relationer på sätt som både minskar brottslighet och skapar nya risker, säger Daniel Cunha Byström.
Han visar också att företag påverkas av lokalt våld. Efter skjutningar i närområdet blir det vanligare att arbetsgivare nämner kontroller av belastningsregister i platsannonser, särskilt i yrken där personer med tidigare belastning är vanligare.
Viktigt för att förstå effekterna av kriminalpolitik
Enligt Daniel Cunha Byström är resultaten viktiga för hur vi ser på kriminalpolitik och brottsförebyggande arbete.
– Kriminalpolitik utvärderas ofta utifrån ganska snäva mått: om den dömde återfaller i brott, om straffet har en avskräckande effekt, eller om inkapacitering minskar brottsligheten medan personen sitter inne. Det är centrala frågor, men de fångar inte hela bilden. Om kriminalpolitik ska fungera väl behöver vi förstå inte bara de direkta effekterna på den som begår brott, utan också hur politiken påverkar människorna och institutionerna runt omkring, säger han.