Opponent
Professor Giovanni Mastrobuoni, Department of Economics, Social Studies, Applied Mathematics and Statistics, University of Turin, Italien.
Ledamöter i betygsnämnden
Professor Emily Owens, Department of Criminology, Law, and Society, University of California, Irvine, USA.
Docent Arizo Karimi, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Docent Dawei Fang, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Ordförande
Professor Randi Hjalmarsson, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Abstract:
Från vänner till ‘familj’: skolor, bostadsområden och gängrekrytering
Denna artikel studerar hur gänginflytande sprids genom familje- och kamratnätverk, och hur exponering för kamrater med familjekopplingar till gäng bidrar till gängens expansion. Jag kombinerar ny svensk polisdata om gängmedlemmar med administrativa register över familjeband, skolor, bostadsområden, brottslighet, utbildning och hälsa. Jag definierar gateway-(GW)-kamrater som elever vars släktingar tidigare har begått gängrelaterade brott. Med manliga elever i årskurs 7 utnyttjar jag variation mellan kohorter i exponering för GW-kamrater i skolor och bostadsområden. Jag finner att exponering för GW-kamrater ökar sannolikheten att registreras som gängmedlem. En ökning med 5 procentenheter i exponering för GW-kamrater med äldre bröder som tidigare begått gängrelaterade brott ökar sannolikheten att registreras som gängmedlem med omkring 14 procent relativt medelvärdet. Jag finner inga motsvarande effekter av exponering för kamrater vars äldre bröder tidigare begått brott som inte är gängrelaterade. Ytterligare evidens pekar mot en rekryteringsbaserad mekanism. Mönster i medbrottslighet sträcker sig bortom GW-kamraterna till deras äldre bröder och andra gängmedlemmar, och effekterna försvagas när den äldre brodern är fängslad, bor någon annanstans eller är äldre än det typiska åldersspannet för rekryterare. Effekterna är icke-linjära och koncentrerade till socioekonomiskt utsatta elever, medan spillovereffekter till kvinnliga elever främst syns i ungdomars psykiska hälsa snarare än i brottslighet.
Effekten av andelen frihetsberövade i bostadsområdet på kriminellt beteende bland kvarvarande kamrater
Vi använder en reform som ökade den avtjänade tiden i fängelse från hälften till två tredjedelar av strafftiden för att studera den kausala effekten av områdesvisa fängelsegrader på samtida brottslighet bland icke-fängslade manliga kamrater i bostadsområdet. Högre områdesvisa fängelsegrader har små men signifikanta brottsminskande spillovereffekter. Dessa brottsminskningar återfinns både för grova och mindre grova brott och i bostadsområden med olika socioekonomiska kännetecken. Inom bostadsområdet drivs effekterna av män med tidigare brottshistorik (särskilt med tidigare medbrottslighet) som är 25 år eller äldre. Däremot ökar brottsligheten bland unga män utan tidigare brottshistorik när bostadsområden exponeras för reformen. Vi visar att reformens brottsminskande spillovereffekter på områdesnivå inte enbart genereras av personer som är direkt kopplade till individer i fängelse, utan också av icke-kopplade områdesmedlemmar som enbart påverkas genom förändringar i den lokala områdesmiljön.
Registerutdrag krävs: lokalt våld och företagens rekryteringsbeteende
Denna artikel undersöker om ett företags exponering för lokalt våld bidrar till den betydande heterogeniteten mellan företag i deras preferenser och rekryteringspolicyer gentemot arbetstagare med belastningsregister. Data över miljontals svenska platsannonser från 2016 till 2024 gör det möjligt för oss att geokoda rekryterande arbetsställen och systematiskt mäta en sådan policy, nämligen om företaget signalerar i annonsen att en kontroll av belastningsregistret ingår i rekryteringsprocessen. Vi använder enkla före-efter-designer och stegvisa difference-in-differences-designer för att studera om företag är mer benägna att signalera registerkontroller under månaderna efter att de för första gången exponerats för närliggande skjutningar (huvudsakligen gängrelaterade). För arbetsställen inom 500 meter från en våldshändelse ökar benägenheten att kontrollera belastningsregister med mer än 80%; några effekter syns inte för företag utanför denna exponeringsradie. Effekten på närliggande företag: (i) är omedelbar, signifikant och bestående, (ii) kan inte förklaras av generella minskningar i rekryteringen eller förändringar i vilka typer av jobb som annonseras, och (iii) drivs av (och är ännu större för) yrken där belastningsregister är vanligast bland arbetstagarna. Slutligen fortsätter företag att öka sin benägenhet att kontrollera belastningsregister när de exponeras för ytterligare närliggande våldshändelser.
Länk till avhandlingen: In the Path of Crime: Schools, Neighborhoods, and Firms
