Skolor står utan riktlinjer inför ny teknologi
AI-teknologier som ChatGPT blir allt vanligare, även i skolans värld. Varje skola förväntas ta fram ramverk för AI-frågor på egen hand, samtidigt som nationella riktlinjer saknas. Detta har forskare vid Göteborgs universitet undersökt i en ny studie som nyligen publicerats i tidskriften Learning, Media and Technology.
Genom att prata med 40 personer från svenska grundskolor – elever, lärare, rektorer och pedagogiska utvecklare – har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa att många uppskattar AI:s potential att förbättra lärandet. Samtidigt är lärare särskilt bekymrade över hur man ska undvika fusk och göra rättvisa bedömningar.
Forskarna påpekar att skolornas inställning till AI också är formad av Sveriges långa tradition av digitalisering inom skolan. Dessutom ser vi nu en politisk debatt där man vill lyfta fram mer traditionella sätt att lära, som handskrift och läsning av tryckta böcker.
Skolorna får i dag ta ansvar för AI-frågor på egen hand och rekommenderas av Skolverket att själva ta fram klara riktlinjer för hur de ska förhålla sig till AI. För detta arbete finns framtagna exempel som stöd, men inga nationella riktlinjer.
Detta skapar osäkerhet och en stor variation mellan skolor vilket i förlängningen minskar likvärdigheten för elevernas kunskapsutveckling.
Forskarna menar att för att AI ska kunna användas på ett bra sätt i utbildningen behövs både samordnade insatser från politiker och ett ökat stöd för lärare och skolledare. Det handlar inte bara om teknik, utan också om hur skolan ska förbereda eleverna för en digital tid.
Text: Agnes Ekstrand
Artikeln ”Conflicting motives: challenges of generative AI in education” i Learning, Media and Technology:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17439884.2024.2438933
Marie Utterberg Modén, forskare
marie.utterberg@ait.gu.se
Tiina Leino Lindell, forskare
tiina.leino.lindell@gu.se