– Studien har genomförts vid 10 svenska sjukhus och är det första direkta fältbeviset på över 25 år för en effekt i miljön av läkemedel efter mänsklig användning, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications och bygger på undersökningar av sjukhusavlopp i åtta svenska städer. Avloppsvatten från samtliga tio sjukhus gynnade antibiotikaresistenta bakterier, medan motsvarande effekt inte kunde påvisas i avloppsvatten från kommunala reningsverk.
Öppnar för skräddarsydda åtgärder
Såväl nationella som internationella riktlinjer lyfter behovet av att begränsa utveckling av resistenta bakterier i miljön, då det i förlängningen kan bidra till att antibiotika inte längre fungerar.
Att resistensutvecklingen framför allt sker i sjukhusens egna avloppssystem har betydelse för var åtgärder sätts in. Rening längre nedströms kan minska fortsatt spridning av antibiotika och resistenta bakterier, men inte förhindra det som redan har skett i sjukhusavloppet. Resultaten pekar därför på sjukhusens avloppssystem som en viktig plats för framtida riktade åtgärder.
– Att veta i vilka miljöer resistenta bakterier gynnas och var de inte gör det är helt avgörande för hur man skall fördela resurser och insatser för att begränsa risker för resistensutveckling, säger Joakim Larsson.
Liknande selektion sannolik i sjukhusavlopp världen över
När forskarna gjorde en känslig E. coli-bakterie resistent mot fluorokinoloner och penicillin-liknande antibiotika kunde den växa i sjukhusavloppsvatten där den annars inte klarade sig. Det visade att det framför allt var dessa antibiotikaklasser som gav resistenta bakterier fördelar. Resultaten pekade entydigt ut ciprofloxacin, ett vanligt antibiotikum inom gruppen fluorokinoloner och som bland annat används vid urinvägsinfektioner, med bidrag från penicillin-liknande antibiotika som cefotaxim. Flera oberoende metoder, bland annat kemiska analyser och studier av hur bakterieceller påverkas, pekade i samma riktning.
– Resultaten talar för att liknande resistensselektion sker i avloppssystemen vid de flesta sjukhus världen över. I Sverige används förhållandevis lite antibiotika, men just på sjukhusen är antibiotikaanvändningen jämförbar med många andra länder, förklarar Joakim Larsson.
– Antibiotikaanvändningen måste alltid styras av patienternas medicinska behov, fortsätter han. Men när vi vet vilka läkemedel som driver resistensselektionen i avloppsvattnet kan vi också utveckla mer riktade tekniska lösningar för att minska problemet.
Forskargruppen arbetar nu intensivt med att utveckla en enkel, riktad reningsmetod som gör ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna i avloppsvattnet.
Ovanligt med direkta bevis i miljön
De flesta slutsatser om läkemedels miljöeffekter bygger på experiment där forskare tillsätter läkemedel i halter som motsvarar dem som uppmätts i miljön. Sådana försök visar vilka effekter läkemedlen potentiellt kan orsaka, men inte om effekterna faktiskt uppstår i den verkliga miljön. Studien som nu publiceras går ett steg längre: Forskarna kunde se effekterna direkt i sjukhusens avloppsrör. Resistenta E. coli anrikades när bakterier från avloppsvattnet etablerade sig i biofilmer, medan någon motsvarande anrikning inte sågs vid kommunala reningsverk.
Det senaste entydiga fältbeviset av liknande slag går tillbaka till slutet av 1990-talet, då feminisering av fisk nedströms reningsverk kunde kopplas till läkemedelpåverkan från mänsklig användning. Joakim Larsson medverkade även då till att identifiera orsaken bakom effekterna, i det fallet p-pillerhormonet etinylöstradiol.
Studien har genomförts vid 10 svenska sjukhus:
• Sahlgrenska sjukhuset (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg)
• Östra sjukhuset (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg)
• Mölndals sjukhus (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal)
• Södra Älvsborgs sjukhus (Borås)
• Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL, Trollhättan)
• Skaraborgs Sjukhus (Skövde)
• Kungälvs sjukhus (Kungälv)
• Akademiska sjukhuset (Uppsala)
• Södersjukhuset (Stockholm)
• Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (Stockholm)
Läs hela studien: Widespread selection of antibiotic resistance within hospital sewers i Nature Communications (länk).
Information om studien: Gray DA, Nhung NT, Coertze RD, Ekwanzala MD, Waters N, Järhult JD, Wenzel M, Åhrén C, Fick J, Flach C-F, Larsson DGJ. (2026). Widespread selection of antibiotic resistance within hospital sewers. Nature Communications.
Kontakt: Professor Joakim Larsson: joakim.larsson@fysiologi.gu.se; 0709-621068
Forskargruppens hemsida: Joakim Larssons forskargrupp (länk).
