Så förändrar AI mjukvaruutvecklarnas arbete
En snabb fråga till kollegan? Allt oftare går den till AI i stället. Forskare vid Göteborgs universitet följer hur generativ AI förändrar vardagen för mjukvaruutvecklare och ser hur både arbetsuppgifter, relationer och synen på yrket börjar förändras.
Docent Nataliya Berbyuk Lindström och doktoranden Arvid Lunde följer hur generativ AI påverkar arbetet för mjukvaruutvecklare i stora organisationer. Sedan slutet av 2024 har de bland annat genomfört fokusgrupper och följt utvecklingen från det att de första AI-verktygen började användas.
– När nya verktyg köps in förändras kanske också sättet vi samverkar med varandra. AI kan till exempel ersätta en kollega i vissa situationer. Vi tittar på hur arbetet förändras och vilka arbetsuppgifter som försvinner, säger Nataliya Berbyuk Lindström.
En förändring märks redan i kontakten mellan kollegor. Utvecklarna går inte lika ofta till varandra med enkla frågor, sådant som tidigare kanske hade krävt en googling eller ett kort samtal vid skrivbordet. Nu kan AI ge svaret direkt.
Samtidigt ser forskarna att kontakten i vissa fall ökar. Svaren från AI ger upphov till nya diskussioner kollegor emellan.
Om det är en bra eller dålig utveckling är svårt att säga, menar Arvid Lunde.
– Det finns flera aspekter av det. Mycket av det som AI ersätter är sådant som man tidigare kunde googla sig fram till. Det är svårare att ersätta den kunskap och erfarenhet som byggts upp inom organisationen över tid.
För nya utvecklare kan AI samtidigt förändra vägen in i yrket. De har tillgång till ett verktyg som snabbt kan hjälpa dem vidare när de kör fast.
– Nya utvecklare har lättare att ta till sig ny kunskap med hjälp av AI. Samtidigt finns en risk att det går så snabbt att de inte hinner bygga upp en djupare förståelse för det de gör, säger Arvid.
Det påverkar också mentorskapet. En del av de frågor som en junior utvecklare tidigare hade ställt till en mer erfaren kollega går nu till AI.
Men beroendet av verktygen gäller inte bara de nya. Arvid Lunde tar upp ”deskilling”, att färdigheter kan gå förlorade när arbetsuppgifter automatiseras.
– Sådana aspekter kan påverka mer seniora utvecklare också. Vi ser i intervjuerna att de utvecklat en vana med de här verktygen. De tycker att det hade varit problematiskt om de nu skulle bli av med verktygen. Det börjar bli så inbäddat.
Springer fort som hästar
På organisationsnivå ser forskarna att utvecklarna är snabba på att ta till sig AI-verktygen.
– Utvecklarna springer fort som hästar, säger Nataliya Berbyuk Lindström.
Ledningen försöker samtidigt skapa ramar för användningen genom strategier och styrdokument. Där uppstår en "mismatch", enligt Berbyuk Lindström. De övergripande dokumenten kan vara abstrakta, medan utvecklarna redan har börjat använda verktygen i sitt dagliga arbete.
Arvid Lunde studerar framför allt mellanchefernas roll i sammanhanget. De hamnar mellan ledningens styrning och utvecklarnas praktiska arbete och blir ett slags grindvakter som behöver tolka riktlinjerna och få dem att fungera i verksamheten.
Forskarna vill därför komma närmare det faktiska arbetet i organisationerna och studera hur AI används i praktiken. De återkopplar också sina resultat under arbetets gång, bland annat genom workshops med utvecklare.
Ska studenter fortfarande lära sig programmera?
Det som händer på företagen får också konsekvenser för universitetet, menar Berbyuk Lindström.
– Vad behövs för att vara mjukvaruutvecklare? Det är högst relevant för informatikämnet och för mjukvaruutvecklingen. Vilka kunskaper behöver man? Vi har programmeringskurser, ska vi ha kvar dem?
När AI tar över mer av de tidskrävande arbetsuppgifterna förändras också vilka egenskaper som värdesätts. Berbyuk Lindström lyfter bland annat kreativitet och nytänkande.
Hon tar också upp hur företag börjar experimentera med så kallade pods, mindre grupper där olika kompetenser arbetar tillsammans och där AI kan utföra delar av det arbete som tidigare låg på programmerare.
Men även om AI kan skriva koden behöver någon kunna avgöra om den håller.
– Kan man lita på AI att den tar fram bra kod? För att avgöra det måste man veta hur en bra kod ser ut. Då är frågan: ska vi ta bort kodning och programmering från våra kurser? säger hon.
Här ser forskarna också ett generationsskifte. De som har arbetat länge som utvecklare har lärt sig yrket genom att själva utföra uppgifter som nästa generation kanske i allt högre grad kommer att lämna till AI.
– Kommer koden och produkterna att bli sämre? Eller kommer vi att vänja oss vid att kodning är i händerna på AI? säger Berbyuk Lindström.
Intervju av Agnes Ekstrand