Den 11 november arrangerade nationalekonomiska institutionen ett General Economics Seminar (GES) med professor Philipp Ager från University of Mannheim, där han utforskade de sociala och ekonomiska effekterna av en av 1800-talets mest inflytelserika teknologier: symaskinen. Seminariet samlade forskare och studenter med intresse för ekonomisk historia, genus och tillämpad mikroekonomi.
Professor Agers forskning förenar ekonomisk historia och tillämpad mikroekonomi för att studera långsiktig utveckling, immigration, demografiska förändringar och strukturell omvandling. Hans presentation undersökte hur spridningen av symaskinen omformade kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, familjeval och sociala roller.
Teknologin som förändrade kvinnors liv
Med hjälp av detaljerad historisk data från 1800-talets Massachusetts undersöker studien symaskinen både som fabriksteknologi och hushållsapparat. Variationer i fabriksspridning och förekomsten av återförsäljare av symaskiner ligger till grund för en difference-in-differences-metod som identifierar de socioekonomiska effekterna av teknologisk spridning.
Resultaten visar ett nyanserat mönster. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökade vid både fabriks- och hushållsanvändning av symaskiner. Äktenskap och fertilitet minskade efter fabriksanvändning, men inte efter hushållsanvändning. Effekterna varierade starkt beroende på ekonomisk status: fattigare kvinnor arbetade mer, gifte sig mindre och fick färre barn, medan rikare kvinnor var mer benägna att gifta sig och fick fler barn när symaskiner blev tillgängliga för hemmabruk. Förekomsten av symaskinsåterförsäljare är också kopplad till framväxten av överklassens kvinnorklubbar, vilket visar hur teknologin samverkade med sociala normer och klassstrukturer.
Historiska insikter med modern relevans
Seminariet väckte livliga diskussioner om hur till synes enkla teknologier kan förändra samhällen på olika villkor – ett ämne som starkt berör debatter om nutida innovation och arbetsmarknader.
