Forskare vid Göteborgs universitet och Malmö universitet har fått forskningsmedel för att undersöka hur omställningen till ett fossilfritt samhälle kan göras i dialog med alla bilentusiaster.
– Transportsektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser, samtidigt som bilen fortfarande har en stark ställning i människors vardag. Men bilen är mer än ett transportmedel. Den är också starkt förknippad med frihet, status, gemenskap och identitet – värden som kan påverka hur människor ser på omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Det säger Anna Bohlin, socialantropolog och kulturarvsforskare vid Institutionen för globala studier och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet och en av tre forskare i projektet.
Bilburna subkulturer och maskulinitet
Projektet undersöker hur föreställningar om maskulinitet och bilism hänger samman och vilken betydelse de har för synen på mobilitet, klimat och framtid. Tidigare forskning visar att män i högre grad än kvinnor äger och använder bil, medan kvinnor oftare väljer mer hållbara transportalternativ. För att förstå vilka kulturella och sociala faktorer som påverkar omställningen behöver forskningen därför också undersöka bilens betydelse som identitetsmarkör.
Forskarna utgår från begreppen petrokultur och petromaskulinitet. Petrokultur beskriver hur samhällets beroende av fossila bränslen präglar normer, värderingar och vardagsliv. Begreppet petromaskulinitet används för att analysera hur föreställningar om manlighet kan vara sammanflätade med bilism, fossila bränslen och attityder till klimatfrågor.
– Projektet undersöker hur dessa samband ser ut i en svensk kontext, där både bilindustrin och jämställdhetsfrågorna har haft stor betydelse, säger Mikela Lundahl Hero, idéhistoriker vid Institutionen för globala studier och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet som medverkar i projektet.
EPA-, raggar- och cruisingkulturen skall utforskas
Studien är tvärvetenskaplig och bygger på kvalitativa metoder som intervjuer och deltagande observationer. Forskarna kommer att följa olika bilburna subkulturer där fordonen spelar en viktig roll för gemenskap och identitet, snarare än enbart för transport. Samtidigt undersöks hur normer kring bilism förhandlas och förändras av olika grupper, bland annat unga kvinnor, män och personer med migrationsbakgrund.
– Vi ska göra intervjuer och deltagande observationer i miljöer där bilen spelar en central kulturell roll, säger Mona Lilja, professor vid Malmö universitet som leder projektet. Här kommer vi även att undersöka materiell kultur som förknippas med bilen, allt ifrån verktyg och dekaler till sensoriska aspekter som dofter och ljud.
Bilkultur som kulturarvspraktik?
Projektet har också ett kulturarvsperspektiv. Bilkulturerna studeras som levande kulturarvspraktiker, samtidigt som forskarna undersöker hur olje- och bensinsamhällets arv fortsätter att forma våra föreställningar om mobilitet, teknik och framtid.
– Kritiska kulturarvsstudier ger spännande ingångar i detta fält, säger Anna Bohlin. Dels utgör själva bilarna ett viktigt kulturarv, och är ofta föremål för stor omsorg och ömsinthet. Dels kan djupa tidsperspektiv, både bakåt och framåt i tiden, göra att vi bättre förstår vad som krävs för att hitta hållbara sätt att transportera oss.
Genom att förena forskning om klimat, genus, kulturarv och mobilitet vill projektet bidra med ny kunskap om de kulturella dimensionerna av den gröna omställningen – kunskap som kan vara viktig för både forskning, samhällsdebatt och framtida klimatpolitik.
– Det ska bli spännande att diskutera maskulinitet i relation till mobilitet. Maskulinitet är återigen i fokus, ofta på negativa sätt, men vi vill gärna utgå från hur män själva tänker i kring sig själva i världen, och på det sättet bidra till ökad förståelse av hur villkoren för omställning kan förhandlas, säger Mikela Lundahl Hero.
