Nya vägar för cancerforskning – från patientmedverkan till AI

Forskningsdagen den 28 september samlade forskare och andra medarbetare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bakom dagen stod Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre (CCC), som arbetar för att knyta samman forskning och cancervård.

– Det här är en viktig dag för forskningen över alla gränser, från preklinik till klinik, både på sjukhuset och akademisidan. Vi berättade vad vi har gjort de senaste fem åren, vad vi gör just nu och vilka nya aktiviteter vi ser framför oss, säger Lars Ny, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper och ordförande i Sahlgrenska CCC:s forskningsråd.

AI designar helt nya proteiner

Efter lunch föreläste Sine Reker Hadrup, professor vid Danmarks Tekniske Universitet, om hur AI kan användas för att utveckla framtida immunterapier, behandlingar som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancern.

AI-modeller kan idag förutsäga hur proteiner veckar sig och vilken tredimensionell struktur de får. I Sine Reker Hadrups forskning används den kunskapen för att med hjälp av AI skapa helt nya proteiner som kan känna igen och binda till särskilda molekyler på cancercellernas yta.

– AI behövs för att ge oss strukturen och designen för de här konstgjorda proteinerna, eftersom de inte finns i naturen, säger Sine Reker Hadrup.

Som sökverktyg för immuncellerna

Proteinerna dödar inte själva cancercellerna. De kan istället fästas på patientens immunceller och fungera som en sorts sökverktyg. På så sätt kan de hjälpa immuncellerna att hitta cancerceller med rätt mål på ytan och angripa dem.

– Det öppnar möjligheter att rikta behandlingen mot strukturer på cellytan som vi tidigare inte har kunnat nå. Sådant som kroppen normalt inte kan se kan vi nu göra synligt.

Nu pågår processen med att säkerhetstesta de konstgjorda proteinerna, något som krävs innan de kan användas för att behandla patienter.

Patienter som medskapare i forskning

Ett tema var hur patienter kan få en mer aktiv roll i forskningen. Det gäller inte bara kliniska studier eller forskning om livskvalitet. Patienternas erfarenheter kan också påverka vilka frågor som ställs i laboratoriebaserad forskning.

– Patientens perspektiv är relevant även i mer basalvetenskapliga frågeställningar. Det kan påverka hur man ser på vad som är viktigt och hur man diskuterar i en forskningsgrupp. Men vi ska inte förvänta oss att patientmedverkan blir obligatoriskt för all preklinisk cancerforskning, säger Lars Ny.

Nya nätverk för cancerforskning

Clinical Academic Groups, CAGs, samlar forskare och kliniker inom olika områden kring gemensamma frågor. De tre nya pilotgrupperna ett konkret exempel på vad CCC-samarbetet kan tillföra. Grupperna ska skapa nya kontaktytor mellan verksamheter och göra det lättare att koppla forskningsprojekt till kliniken.

– Vi vill också öppna upp detta för yngre medarbetare och den kommande forskargenerationen. Det är jätteviktigt. Med CCC-arbetet får vi ihop delar som tidigare inte har varit synliga för varandra och kan samarbeta på ett annat sätt, säger Lars Ny.

Sahlgrenska CCC står samtidigt inför en reackreditering. I februari väntas en internationell expertgrupp besöka Göteborg för att granska verksamheten och utvecklingen sedan centrumet ackrediterades för fem år sedan.

Data avgörande för AI-forskning

Forskningsdagens eftermiddag handlade även om digital infrastruktur och möjligheterna att använda stora mängder hälsodata i forskning. Bland annat presenterades arbetet med AI-infrastruktur vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och i VGR samt erfarenheter av att använda AI i forskningsprojekt från både sjukhuset och akademin.

Tillgången till data och möjligheten att kombinera information från olika tekniska system är enligt Lars Ny avgörande när AI ska användas i stor skala. Han efterlyser också ett högre tempo och ett bredare nationellt perspektiv.

– Den snabba utvecklingen av AI kräver att tidsplanerna för implementering i sjukvård och forskning hela tiden omprövas. Vi kan inte slå oss till ro med ett sjuårsperspektiv på vissa strategiska områden. Då hamnar vi på efterkälken. Ledstjärnan måste vara patienterna och deras möjlighet att få den absolut bästa vården, med ny diagnostik och behandlingar tillgängliga inom en rimlig tidshorisont.

Text: Jakob Lundberg