Ny Torsten Söderbergprofessor ska studera hur ekonomisk politik kan bli mer effektiv och rättvis

Forskningsprojektet utgår från att människors livsvillkor skiljer sig åt i fler dimensioner än inkomst – till exempel genom hur de påverkas av miljöproblem, vilka utbildningsmöjligheter de har och hur de reagerar på sociala jämförelser och upplevd rättvisa. Genom att använda matematiskt formulerad ekonomisk teori, kombinerat med experimentella studier, vill Olof Johansson-Stenman bidra till bättre kunskap om hur samhällets styrmedel kan utformas så att de både är så effektiva som möjligt och tar hänsyn till fördelning och rättvisa.

– Jag ska titta på några av vår tids stora samhällsutmaningar: ökande ojämlikhet, klimat- och miljöproblem och behovet av utbildning som skapar bättre livschanser. Genom att koppla samman forskning om omfördelning, miljöpolitik och humankapital vill jag bidra med ny kunskap om hur politiska reformer kan utformas för att ge största möjliga samhällsnytta. Jag är väldigt tacksam för att forskningsprofessuren ger mig denna möjlighet, säger Olof Johansson-Stenman.

En central del i forskningsprojektet handlar om miljöpolitik, till exempel klimatpolitik, koldioxidskatter och offentliga miljösatsningar. Forskningen ska undersöka hur miljöpolitiska åtgärder kan utformas så att de inte bara minskar utsläpp eller förbättrar miljön till så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt, utan också tar hänsyn till hur olika grupper drabbas eller gynnas. 

– En koldioxidskatt kan vara ett kostnadseffektivt styrmedel för klimatet men slå olika mot olika hushåll, beroende på var människor bor, hur de värmer sina bostäder eller vilka transportalternativ de har. Därför behöver vi förstå när och hur rättvisefrågor bör byggas in redan i miljöpolitiken och när de bättre hanteras genom skatte- och transfereringssystemet, säger Olof Johansson-Stenman.

Ett annat spår i forskningsprojektet handlar om hur utbildningspolitik och skattepolitik bör utformas tillsammans. I ett delprojekt om utbildning och kriminalitet analyseras hur satsningar på grundläggande utbildning, särskilt för grupper med svagare förutsättningar, kan minska incitamenten att välja kriminalitet framför arbete. Om sådan utbildning minskar kriminaliteten och utanförskapet kan den också gynna hela samhället, inte bara dem som får utbildningen.

– Utbildning är inte bara något som påverkar individens framtida inkomst. Den påverkar också hur möjligheter, inkomster och livschanser fördelas i samhället. Utbildning kan därför ses som ett slags förebyggande fördelningspolitik: i stället för att bara omfördela inkomster i efterhand kan samhället försöka påverka människors möjligheter från början, säger Olof Johansson-Stenman.

Projekttitel: Optimal Public Policy, The Environment, and Human Capital under Multidimensional Heterogeneity.