Bild
kaffe kokas i traditionell svensk kopparkittel i den svenska jordbrukskolonin Bayate på Kuba i början av 1900-talet.
Chat GPT-kolorerat foto av original. Egenproducerat kaffe kokas i traditionell svensk kopparkittel i den svenska jordbrukskolonin Bayate på Kuba i början av 1900-talet.
Foto: Thomas Gustafssons arkiv / Arkivet i museet ’Memorias de Bayate’ i Mella.
Länkstig

Ny antologi utforskar matens kulturarv

Publicerad

Mat är aldrig bara mat. Den bär minnen, traditioner, maktförhållanden, identitet och drömmar om framtiden. I denna antologi om matarv möts vardag och fest, historia och samtid, Småland och Tanzania, stenålderskost och hantverksöl, sjukhusmat och gåsamiddagar. Här samsas berättelser om matarv hos Emil i Lönneberga med japanska risritualer, grekiska vintraditioner och svenska äppelträds kulturhistoria.

Den tredje antologin om mat som kulturarv samlar forskning från olika discipliner.

– Med den här antologin vill vi bjuda in läsaren att följa maten på dess många vägar. Genom olika tider, över landsgränser och in i de rum där minnen, gemenskaper och identiteter formas och tar plats, säger Jenny Högström Berntson, som tillsammans med Maria Persson är redaktör för boken Rätt på rätt: matarv från när och fjärran

Bild
Jenny Högström Berntson
Jenny Högström Berntson
Foto: Gunnar Jönsson, GU

I de olika kapitlen möter vi vardag och fest, historia och samtid, det lokala och det globala. Det är en mångfald av perspektiv som påminner oss om matens centrala roll som kulturarv.

Författarna kommer från olika discipliner och belyser skilda ämnesområden men med temat mat som kulturarv som en gemensam nämnare.

– Tillsammans visar bidragen hur matarv inte bara handlar om det vi äter, om recept och råvaror, utan också traditioner, människors livsvillkor, berättelser och drömmar, säger Maria Persson.

Bild
Maria Persson
Maria Persson
Foto: Gunnar Jönsson, GU

Matkulturer under förändring

Matarvet omfattar dessutom de sociala och rituella sammanhang där mat får betydelse – vid högtider, fester och gemensamma måltider – och inkluderar därmed både materiella och immateriella aspekter av kulturarvet. Som allt kulturarv är även matarvet föränderligt. Det speglar tidigare generationers bruk och livsvillkor, men formas ständigt i takt med våra samtida val, värderingar och levnadssätt. Genom maten länkas dåtid, nutid och framtid samman – gamla traditioner omskapas, nya smaker och influenser flätas in, och framtidens kulturarv tar form vid dagens bord. I denna bok möts därför olika tider, platser och kulturer i en gemensam reflektion över hur mat – i sin mångfald av uttryck – bär berättelser om både kontinuitet och förändring. 

Bidragen samlas under teman som ”Mat i saga och konst”, ”Mat i vida världen”, ”Måltider och drycker”, ”Mat i sjukdom och sorg”, ”Smaker som gått i vågor” och antologin avslutas med en epilog som reflekterat över matframtider. 

Boken är ett smörgåsbord av matarv och innehåller dessutom recept att testa hemma. Kanske blir man sugen på att laga ”Astrids inkokta päron” eller kubansk ”Ropa Vieja”. Den som är lite mer äventyrlig kanske vill ge sig på ölsupa, säger Jenny Högström Berntson.

Framsida: Rätt på rätt

Kontaktuppgifter till redaktörerna

Maria Persson
maria.persson@archaeology.gu.se
070-5825921

Jenny Högström Berntson
jenny.hogstrom@gu.se 
073-6547894

Mer information

Antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran har sin bakgrund i samverkansplattformen #matarv vid Göteborgs universitet, där forskare och praktiker från universitet, museer och arkiv möts kring ett gemensamt intresse för mat som kulturarv. Plattformen samlar erfarenheter och expertis från olika discipliner och miljöer, och vill genom olika aktiviteter bidra till bildning, sprida forskningsresultat och väcka engagemang för frågor som rör matens kulturella, historiska och hållbara dimensioner. Detta sker bland annat genom föreläsningar och workshops, liksom genom våra tidigare antologier Matarv: berättelser om mat som kulturarv (red. Gustafsson & Synnestvedt 2021) och Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys (red. Högström Berntson & Schedin 2023), båda utgivna av Carlssons Bokförlag.

Föreliggande bok, Rätt på rätt: matarv från när och fjärran, är den tredje i denna serie och fortsätter att utforska hur mat kan förstås, förvaltas och föras vidare som ett levande kulturarv.

Hitta boken: https://www.carlssonbokforlag.se/products/ratt-pa-ratt-matarv-fran-nar-och-fjarran 

Författarna i boken

  • Martin Berntson, religionsvetare och historiker, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
  • Johannes Daun, historiker och enhetschef, Textilmuseet.
  • Mattias Frihammar, etnolog, Institutionen for etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.
  • Kristian Göransson, antikvetare, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Erik Hallberg, historiker, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Jenny Högström Berntson, religionsvetare och ansvarig för forskarnätverket #matarv, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Helga Janse, kulturarvsforskare och intendent på Världskulturmuseerna.
  • Håkan Jönsson, etnolog och matforskare, Lunds universitet och SLU Alnarp.
  • Lars Kaijser, etnolog, Institutionen for etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.
  • Håkan Karlsson, arkeolog, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Viveka Kjellmer, konst- och bildvetare, Institutionen for kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Eva Knuts, etnolog, Institutionen for kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Helena Kåks, trädgårdsmästare, kultur- och samhällsvetare, Hantverkslaboratoriet Institutionen for kulturvård, Göteborgs universitet.
  • Maja Lagerqvist, kulturgeograf, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
  • Peter Liljenstolpe, arkeolog och campuschef, Mälardalens universitet.
  • Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i Lund.
  • Pia Lundqvist, historiker, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen.
  • Maria Persson, arkeolog, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Malin Petzell, språkvetare, Institutionen for sprak och litteraturer, Göteborgs universitet.
  • Astrid von Rosen, konst- och bildvetare, Institutionen for kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Maria Sjöberg, historiker, Institutionen for historiska studier, Göteborgs universitet.
  • Annelie Sjölander Lindqvist, antropolog och humanekolog, Institutionen for globala studier, Göteborgs universitet.
  • Wilhelm Skoglund, företagsekonom, Institutionen for ekonomi, geografi, juridik och turism, Mittuniversitetet.