Mikroplast i havet - en spegling av ohållbar konsumtion och produktion
Industriell råplast, som plastpellets, ger upphov till höga koncentrationer nära utsläppskällorna. Men de flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Det visar nya studier vid Göteborgs universitet.
Industriell råplast, som plastpellets, ger upphov till höga koncentrationer nära utsläppskällorna. Men de flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Det visar nya studier vid Göteborgs universitet.
– Mängderna industriell råplast som vi hittar visar att det är mycket viktigt att existerande regelverk, som exempelvis miljöbalken, tillämpas för att undvika onödigt spill av plast, säger Therese Karlsson, författare till en ny avhandling.
Har studerat havet i nordvästra Europa
Therese Karlsson har studerat kusterna runtom nordvästra Europas fastland för att se var plastpartiklarna i havet kommer ifrån, och vad som händer med dem när de hamnar i havet.
Flytande plast kan transporteras långt, men det är ofta högre koncentrationer nära utsläppskällan, vilket i sin tur betyder att det är mer effektivt att städa upp nära källan än längre bort.
Mycket av plastskräpet fastnar längs med stränderna eller så sjunker det. Flytande plast får snabbt påväxt av små mikroorganismer och små alger, vilket gör att även den sjunker.
– På grund av olika nedbrytningsprocesser förändras dessutom plastens egenskaper med tiden, vilket bland annat gör att den lättare går sönder och bildar små fragment.
Majoriteten mikroplast kommer från större plast
I avhandlingen har Therese Karlsson undersökt mikroplast i havsvatten, i sediment och på stränder och i ryggradslösa djur och i fisk. Studierna visar att majoriteten av de små plastpartiklarna är fragment av större plast.
– Därför måste vi lägga stort fokus på makroplast. Det innebär, bland annat, att vi behöver minska konsumtionen av plast samtidigt som vi förbättrar avfallshanteringsstrategier för att minska läckage och bättre ta tillvara på plast som resurs.
Trots avancerade kemiska och fysikaliska metoder i studierna var det inte möjligt att specifikt säga varifrån en plastbit kom.
– Men sammansättningen av plasten samt storlek och form är viktiga pusselbitar, säger Therese Karlsson.
Förändrat konsumtionsmönster nödvändigt
Genom att jämföra de aktuella mikroplastmätningarna med tidigare studier framgick att viktiga källor till plastfragment i miljön är engångsartiklar, byggnadsmaterial, fiskeutrustning, kläder, 
plast som används i jordbruk och gummidäck.
– Men det handlar inte bara om vilket material vi konsumerar utan också hur mycket vi konsumerar. Plast kan vara ett bra material rätt använt, som kan hjälpa oss att bygga ett mer hållbart samhälle. Men idag använder vi så väldigt mycket plast, som dessutom sprids i stora mängder till miljön.
Ett av delarbetena i avhandlingen har tidigare uppmärksammats då Therese Karlsson och hennes kollegor visat att miljontals pellets årligen läckt ut från en produktionsanläggning i Stenungssund, trots att det finns ett etablerat regelverk som borde förhindrat det.
Avhandlingens namn: Sources and fate of plastic particles in Northern European waters
Handledare: Martin Hassellöv, Bethanie Carney Almroth, Ignacy Jakubowicz, Göran Broström och Fredrik Norén
Kontakt:
Therese Karlsson, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 58 12, mobil: 076-1684341, therese.karlsson@marine.gu.se
Foto: tillhör Therese Karlsson