Lastcyklars roll i omställningen till ett hållbart transportsystem

Uppsatsen undersöker hur lastcyklar kan bidra till ett mer hållbart resande i svenska städer. Den analyserar både privatägda och delade lastcyklars möjligheter att ersätta bilresor i vardagen, samt vilka faktorer som påverkar om fler människor väljer att använda dem. Joel Otterloo Kuronen identifierar de faktorer som främjar respektive hindrar en ökad användning av lastcyklar. 

- Genom att använda kulturgeografiska perspektiv undersöker jag hur sociala, kulturella, infrastrukturella och ekonomiska förutsättningar påverkar möjligheterna att förverkliga lastcyklarnas potential. 

Med utgångspunkt i resultaten utvecklar han slutligen ett GIS-baserat planeringsverktyg, som kan hjälpa kommuner och andra aktörer att hitta de bästa platserna för delade lastcyklar, så att de får största möjliga nytta för invånarna.

Grattis! Hur känns det att få den här utmärkelsen?

- Det är så klart trevligt att uppmärksammas i positiv mening för något man lagt tid och kraft på att genomföra, men det bästa med utmärkelsen är att den hjälper till att uppmärksamma ett ämne som jag tycker är både intressant och viktigt - hur den nödvändiga omställningen till hållbar mobilitet kan möjliggöras och snabbas på, samt vilka faktorer som hindrar den i dagsläget.

Vad var det som fick dig att välja just det här ämnet?

- Pragmatism! Få eller inga andra saker har så många positiva effekter på samhället som ökad cykling. Det ökar folkhälsan, minskar utsläppen av växthusgaser, tar mindre plats i våra städer, bullrar inte, är betydligt billigare än bilen och ökar tillgängligheten för nästan samtliga grupper av medborgare - för att nämna några. En ökad cykling har alltså tydlig positiv påverkan på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessutom har cyklar, precis som lastcyklar, en lång historia bakom sig vilket innebär att vi vet att de fungerar väl och kan stå för en stor andel eller till och med majoritet av resorna i en stad, till skillnad från exempelvis autonoma fordon som är en möjlig men mer osäker spelare i det framtida mobilitetspusslet.

- Anledningen till att jag ville undersöka just lastcyklar är på grund av att bilen, cykelns största konkurrent, har en stor fördel i sin möjlighet att frakta saker, oavsett om det är barn, fritidsutrustning eller saker till skroten. Nu när delningstjänster för lastcyklar börjat skapas, samtidigt som de elektrifieras, borde möjligheten att använda dem öka eftersom två tidigare stora barriärer varit att de är dyra, samt tunga att cykla om man inte är väldigt vältränad. Jag ville helt enkelt undersöka hur stor potential lastcyklar faktiskt har att ta resor från bilen i svenska städer, samt vad som skulle kunna stärka en sådan förflyttning och vad som hindrar det från att ske. Dessutom ville jag undersöka vilken roll delade lastcyklar kan spela i en sådan övergång.

- Att det blev ju lastcyklar och inte något annat tema som hade med cykling att göra var på grund av diskussioner med Trivector, som jag skrev min uppsats hos. Metoderna för att undersöka ämnet värktes fram ihop med min handledare Erik Elldér som var till väldigt stor hjälp, speciellt eftersom jag kombinerade olika metoder samt hade ansatsen att både förstå och tolka ämnet genom en teoretisk lins och dessutom utveckla praktiska planeringsverktyg.

Vilken var din viktigast slutsats?

- Den starkaste slutsatsen är att det inte finns någon enskild faktor som ensamt styr hur människor väljer att röra sig i staden. För att lyckas med den nödvändiga omställningen av transportsystemet till ett hållbart sådant behöver vi ha ett systematiskt och integrativt tänk. Det är flera åtgärder som behövs, i olika skalor, i olika dimensioner (fysisk miljö, normer, individuella val, ekonomiska faktorer, med flera) - för det hjälper inte att subventionera lastcyklar om det inte finns parkeringsplatser till dem, det hjälper inte att bygga en ny cykelbana om det samtidigt byggs en ny ännu mer gen bilväg, för att ge två exempel. Vi måste sluta med enskilda insatser och åtgärder och i stället införa ett systemtänk. Vi kan inte göra allt på en gång, men först när vi förstår hur olika faktorer samspelar och antingen stärker eller motverkar varandra kan vi börja prioritera rätt saker, i rätt ordning och på allvar börja förändra färdmedelsfördelning i favör för de hållbara cyklarna.

Hur tror du resultatet av din uppsats skulle kunna användas av samhället?

- Om man får vara hoppfull blir den en liten pusselbit i att förstå hur omställningen till ett mer hållbart transportsystem kan påverkas och påskyndas, speciellt eftersom den handlar om ett avgörande ämne när det kommer till att lyckas få individer att sluta köra bil - går det att ersätta lastkapaciteten som bilen har med ett mer hållbart färdsätt? 

- Eftersom uppsatsen innehåller konkreta planeringsverktyg för optimering av delade lastcykelstationer så kan de kanske plockas upp av någon kommun, region eller ett privat företag som erbjuder en sådan tjänst. Är man mer cynisk så är det väl inte särskilt troligt att just denna uppsats, trots lite uppmärksamhet, kommer påverka samhället särskilt mycket. Bilnormen är fortsatt enormt stark både inom våra planeringsideal och hos individer, och den gröna omställningen inom planering för mobilitet gör fortfarande för lite och går fortfarande för långsamt.